Utrikes. — London. Efter 5 dagars debatt i Underhuset har stormlöpningen mot Ministrarne sålunda slutat, att motionen om ett tadels-votum blifvit återtagen. Ministrarne qvarsitta altså orubbade. — En del af den vid Malta förlagda engelska flottan, under amiral Lyons, ligger segelfärdig för Adriatiska hafvet. Åmiralitetet har gifvit belallning att genast göra segelfärdiga, utan undantag, samtlige i engelska hamnar under utrustning varande fartyg. — Paris. Åter har ett val till ledamot af Lagstiftande Församlingen utfallit emot Regeringens offentligt uttalade önskan. — Det enda ställe i Europa, der för närvarande föres krig. är vid gränsen af det lilla landet HUOLereneyra (i vestligaste delen af europeiska Turkiet, nåra vid Adriatiska hafvet) emellan de af gammalt för utmärkt tapperhet och hittills bevarad sjelfständighet kände Montenegrinerne och deras dödsfiender Turkarne. Desse sednare blefvo nyligen totalt slagne vid Grahovo, förlorade alla sina kanoner och sin anförare Kadei Pascha, som stupade. — På krigs-rykten och krigs-rustningar är det ingen brist. Från alla håll höras berättelser som visa att man ej numera invaggar sig i några fredsdrömmar. Telegraferna, tidningarna tala hufvudsakligen om sgörlig, eller rykten om örlige. Regeringarne vilja troligen freden litet hvar, ej mindre än folken ; men man årustar siga för alla eventualiteter (möjligheter). Senast berättas, alt gengelska kanalslottan utrustas på det skyndsammasteKa och från Malta skrifves att cen betydande fransk ångslotta håller på att samlas i Toulond. under föregilvande att man dermed afser aen demonstration (hotelse) mot Maroccosk. Att detta blott är en förevändning torde väl knappt betviflas. — Ifrån Frankrike berättas ock att man osörtöfvadt till Brest väntar en rysk flotta från Östersjön, bestående af 22 fartyg, hvaribland 5 å 6 linieskepp. Neapel rustar sig till sjös och lands, Att Turkiet länge rustat sig, veta vi redan. Från Belgien har detsamma berättats, men förnekats af landets tidningar. I Preussen byggas örlogsskepp och arbetas på befästandet af hamnen vid Jahde (från Hannover köpt hamn vid en vik af Nordsjön). — I Spanien bereder man sig på ett krig med Förenta Staterna. — Rustningarne i England äro måhända en följd af amiral Charles Napiers förslag i Underhuset om åtgärders vidtagande till flottans bemanning, reorganisation af dess förvaltning, o. s. v. Han önskade att man måtte skaffa sig tillräckligt antal af folk och materialier för att inom fjorton dagar hafva en flotta på 50 linieskepp färdig att utlöpa. Han ville icke säga, att Kejsar Napoleon bade afsigt att anfalla England, men en konflikt (sammanstötning) vore i alla fall möjlig. Nyligen hade den franska armeen blifvit förstärkt med 40.000 man och uppgick nu till 500.000 man. Folk, som äro beväpnade ända till tänderna, kunna börja en strid hvad stund de behaga. England vore i ett försvarslöst tillstånd för det närvarande och han ville hvarken för lif eller egendom åtaga sig assuransen (ansvarigheten). — Afesxundria. Egyptens thronarfving Achmed, en son till Ibrahim Pascha, samt finansministern Rifaat ha d. 13 Maj drunknat i Nilsloden. — OGU-AnCTöCN. Från Bombay har man nu underrättelser af d. 9 Maj. De äro ej gynsamma. Engelsmännen hade lidit tvenne nederlag, d. 15 och 23 April; I andra affärer hade de deremot varit segrare. Hettan anställde stora förödelser i armeen. — I Neweyork råder stor förbittring deröfver att engelska kryssare visiterat amerikanska fartyg. Örlogsskepp hbha med anledning deraf blifvit utsända. — De Honfenegrinska tvisten med Turkiet tres komma att i godo biläggas genom en kommitte. — I Engelska Ministeren har Kolonialministern Stanley efterträdt Ellenborough såsom presidrnt i Ost-indiska byrån och efterträdes sjelf af Hr Edouard Bulwer Lytton.