sult Alt Ja tilllbuga, MatttttÖ OP OIL sseäaftst ttoneå den dlb3 ning, att detta sätt är detsamma fom Jägane, i Westra Amerika begagna. Alla jägare bruka, då de tåga igenom de ofantliga prairierna (grässlätterna) fördrifwa tiden med att tjusa unga kalfwar. Man betäcker djurets ögon och derefter blåser jägaren fakta i deff näsborrar. I början gör kaliwen motstånd, och snart wisar han sig orolig; han försöker wika tillbaka, men blir efter hand orörlig. Efter förloppet af några få ögonblick aftäcker man hans ögon. Nu synes kalswen förwånad, oh jägarens fira (stadiga) blick beherrskar honom. Jägaren rider derefs ter widare, och såsom en trogen hund följer honom fals wen slera timmars någ. — Jndianerna anwända fame ma medel för att tjusa de föl, hwilka de fånga med fin lazzo (kastsnara) eller i fällor. Wi hafwa i Teras fett Amerikanare och Jndianer tämja unga hästar medelst dens na i landet mycket bekanta metod. Fölet står blott ett ögonblick emot; efter några ins och utzandningar af mens niskan försöker djuret med fynbar förnöjelse att lyfta hur wudet I böjden. Lyckas ide experimentet första d dagen, så uprrepas det den följande, och medlet anses wara ofelbart. Djuret är under menniskans fullkomliga herrawälde; det följer henne, lägger fig framför henne, låter sko fig, tvalas och styras. Wid de experimenter, fom mit Galveston bewittnat, blef häslen tam endast för den, som tjusat honom; men många kunde efter hwarandra göra det, och småningom blef djuret tamt. Erperimentet räcker högst 20 å 40 minuter. Djuret måste wara i ett tillslutet, tyst rum ensamt med tämjaren och dess ögon noggrannt täckta. J det mannen bläser djuret i näsberrarne, riktar han några få korta erd till detsamma, såsom wille han lära det känna hans röst. Ljudet af denna röst kommer sedermera hästen att darra. — Stocholm d. 13:e d:s: Hertigen af Ofters götland utdelade d. 21 sistl. Mars belönings-je toner till de kadetter wid riga :akademien å Carlbera, hwilka uns der det förflutna året, genom ådagalagd jlit, deraf gjort fig NN bland de belönade woro C. A. J. Lindwall och J. G. N. Åkerbjelm. — Uf Adhris, i Sjöwäsendet hafwa utfommit 10:e, 11:e och 12:e häftena för 1857, innehållande: Kompasens warialion 1857; Fyrar på seglande och ånge fartvg; Om luftwerling på aripg; Utdrag ur Promiers löjtnanterne Rudbecks och Amens berättelse om takttagel: ser under en utrikes resa; Anteckningar rörande franska Flottans Artillerjmateriel mid Sebastopols belägring, meddelade af O. Rudveck; Förändrade ech nytillkomna Forar och Sjömärker; Underrär elsär för sjöfarande; Sams mandrag af åtskilliga Kongl. Bref, m. m., utgångne från Fysönwatke sdepartementet; Förändringar nom Flottan; Lifräddningobåt, lätt inredd; Amerikanska ångfteve pet Adriatic. Anslag till Sjöförswaret wid 1856—1858 årens rikodag. Stockholm d. 23 April: FKronprinfen-Regenten tros instundande sommar komma attj besöka Gefle och en del ar de öfriga Norrländska städerna. — Komme gens Befallningohafwande i Westerås bar emottagit uns derrättelje, att H. K. H. d. 6 Maj anländer med äng: fartyg till Arboga, för resa till Kristiania. Kronprins sesan och Prinsessan Lowisa komma att under sommaren nyttja sol sjekaden i Strömstad. — Om de sednaste befordringarna inom SHuftities departementet — yttrar Aftonbladet — är intet annat att säga än godt, då de befordrade äro rättrådiga män med bepröfwad skicklighet. Emedlertid beklaga wi, att genom Hr Crameris befordran från erpeditionå-cef til Juftitiesråd och Hr Berges förflyttning till evpeditionschef, jufiitiesdepartementet förlorat 2me hwar på fin plats, särdeles utmärkta embetsmän, hwilka icke lätt erfättas?. — J sednaste rapporten från korvetten Najaden, das terad Cadiz d. 5 April, nämnes hland der liggande swenska jartyg fon. Företaget, Kapt. Olde, från Wisby. — En äldre plan att göra Hamburg till säte för en katolsk erkebiskop öfwer de skandinawiska länderna jemte Holstein och Mecklenburg samt städerna Hamburg och Bremen, hwilka utgjorde det fordna akcbisteret ömet HamburgsBremens område, lärer enligt de tyska tidnins garne wara på wäg att ånro uppt agas. Redan Påfwen GÖugertus d. 16:e för omkring 19 år sedan war betänkt på denna sak, men nöd gades uppgijswa den i följe af mif: gonnand: omständigheter och i stället anförtro uppsigten öfwer de fatelska missionerna i norden Åt biskopen i Då: nabräck. För närwarande anses denna plan hafwa större utsigter att lickas och såsom grund dertill uppgifwes Roms under de sednare åren betydligt förökade inflytande i de norra länderna. — Ängsartvget Louife, fom d. 19:e för första gån gen i år anlände hit från Wisby, medförde 110 pafas gerare, af hwilka största delen utgjordes af arbetörolf, som medföljt från Kalmar och, efter att förgäfwes i Wioby hafwa sökt arbe etdförtjenft, fottsatt resan hit. — Bland förmodade för sändringar inom de högre em ketsmannafrersarna omtalar Felkets Rö: (Chefen för Westgöta regemente, generalmajoren Hall lärer begärt al sked. Till efterträdaretalas om Åwaselöjnant Lilliehööf wid Eljoborgs regemente. — Utom Landshöfd. grefwe Frölich i Nyköping, som redan begärt afsked, säges generalmajo— ..AM KO