Hushållning. Wigten af Fodertvert:odling. (Af A. Bertin, i franska National-Akademiens månadskrift för Aug. 18357.) Den fom will ändamålet: kött och bråd, måste wil: ja medlen: god utfodring, gödsel. Se här bewisen derpå: 20 skålpund foder frambringa 1 skålp. kött. 20 skälp. gödsel frambringa 1 till 1,5 (155) skålp. vics tualiewigt säd. 1 skålp. fött motswarar i näringokraft 2,575 (2 H skålp. bröd. J England hålles till 2 tunnland 22 kappl. öppen jord ett kreatur, wäl födt, ellet på 203 tunnl. jord 75 kreatur. Derföre skördas äfwen widpass 12 tunnor för tunnl. af den jord som bär säd. J Frankrike hållas blott 20 kreatur för 203 tunnl. öppen jord, eller 1 för 10 tunnl. 4,75 (4 6o) fappl., till följd hwaraf den sädesbärande jorden ej ger mera än cirka 7 tunnor å tunnland. En illa född ko ger blott omkring 3 kanna mjölk om dagen, året om, då en wäl född ger omkring 6 fans nor. Den förre betalar 1 skålp. foder med 1 centimer eller 3 öre, den sednare samma mängd foder Åter med 4 cent. eller 2 öre. Ett jwenskt tunnl. klöfwer, illa gödt, ger blott 1,175 (1130) skålp. grönfoder. Ett dito starkt gödt ger 4,7 (455) skålp. grönfioder. Det förra betalar 100 kilogramer efter 117,1 (117 påi) lisp. gödsel med 42 öre, det sednare med 1 rdr 84 öre. Genom tillökning i wärde betalar en kalf 117,1 (117,4) lisp. foder från 6 månader till 1 år of fin lefnad med 6 rdr, från 1 år till 2 år med 1 rdr 97 öre, från 2 till 3 år blott med 1 rdr 65 öre. Det onda är således otillvåckligheten af gödseln, medlet deremot är odling af foderwexter. Att framalstra foderwerter och gödsel år således, helt enkelt, att fram alstra fött och bröd. Det är att wäl anwända fina pennins gar, att upplyfta wårt åkerbruk ur def tillstånd af uns derläafenhet, att beträda den wäg, som leder till rikedom. — Öffwerallt och altid står åkerbrukets afkastning och landtmannens behållna winst i direkt förhållande till den mängd gödsel han anwänder, eller till den del af jorden fom anwändes till frambringande af foderwexter, jems förd med den fom besås med säd. — Det wigtigaste grundkapitalet wid ett åkerbuk är fodret, begynneljen och ändan af allt. Ett landtbruk utan foderwexter är en tunna utan botten; man förlorar oupphörligt sitt arbete och fina pengar. Foder — det är kreatnar, kött, talg, mjölk, gödjel, säd, bröd, halm, foder och penningar. Dets ta foder förskaffar man fig genom att åtminstone på bålften af fin jord odla foderwexter (gräs och rötter) och ända till fyra femtedelar af jorden, Då den är mindre bördig, eller då man har brist på ängar. Der igenom, eller genom att sätta odlandet af foderwexter i siället för det af säd, minner man 100 procent; man får mindre säd, men skörden blir större. Härtill fordras ej ötadt förlagskapital, utan blott kunskap, dådet ens daft erfordras en förändring i sättet, ordningen, propors tionen de olika bruken emellan, allt i förhållande till jors dens beskaffenhet, till luftstrecket, till den för dem lämpa liga boskapen, för att winna mera foder. Det är i allo samma grundsatser, samma saker, fams ma följder med afseende å grödor, kreatur, gödsel, redskap och arbetssätt. Det erfordras ej mera pengar för att för: bättra dem, och gifwa dem ett högre wärde, utan blott en förändring i fått och tid, utan eller nästan utan ökad pg. (Efter Örebro Tidningeo)