Ty bättre wore att slita ondt Hemma, än att ifrånmans de land med möda och plods-utgjutelfe söka fin föda. Ders före begynte Thore med sitt anhang ett offentligt myteri, röfwade, plundrade och dräpte, ehwar han drog fram. Först intog han den I. k. Öftergarns:holmen wid Gotz lands östrå strand, för att hafwa fjön fri och tillfälle till fiske. Der uppkastade han en skans, hwaraf spår ännu synas, och några af hans kämpar, som dogo, blefwo der jordade. Emedlertid samlade sig emot Thore en del af de andra Gutarna, ech när han det försporde, drog han sig nattetid med sina båtar och snäckor till Gothem, der han landsteg med sitt folk och gjorde stor stada. Den gotländska hären hade tänkt, att han skulle komma i land wid Herrewik, belägen på Ostergarn i närheten ar Ojterz garnssholmen, och inwäntade honom der; men da kunnigt blef att han gått i land wid Gothem, drogo de emot hos nom, och der wardt en hård strid fom räckte längt in på natten. Jngen wille i början wika för den andra; men slutligen blef Thore slagen, och en hel hop af hans flora fämpar blefwo qwar på malsplatten, hwarom de många stora grafhögarna bära wittne. Platsen heter äns nu i dag Walstena Rum cch socknen Walstena 14). — De fegrande Gutarne drogo till deras hem, fom ännu kallas Gothem. Thore åter, med återstoden ar fit folk, rymde om natten genom mörka skagar, och hade gerna welat wara i fin röfwarekula på Östergarnoholm igen. Och då han förnam, att alla skepp och båtar woro hos nom fråntagna, drog han fig till en hamn, Der farkoster junnos; men då man der märkte hans ankomst, hihade man segel och begaf fig till sjös, och de som woro i land, rymde till skogs. Stället blef derföre på spe kalladt San? ge, nu Bunge, såsom Strelow förmålet. Och fom på den tiden Lärbro och Rute woro oms flutna 15), få att man kunde segla från Rappelshamns? wiken (på öns westra kust) twärs igenom landet till Wägumewiken (innanför Slitehamn, pa östra kusten), hwarest nu är fast land och mycken skog i hwilken ett gammalt ffeppåawrak qwarligger till witinesbörd om den fordna fegel:leden, få intager Thore nämnda trakt, och bygger åt fig i Rute en befästning eller borg, fom ännu syneg, och kallas Gamla Slottet. Folket blef dels ibjetz flaget, dels förjagadt. — Då Gutarne förnummo, att landoförderjwaren Thore hade kommit dit, församlade de fig till ett nytt härnadetåg mot honom. Han tog fin fak i aft, och förlitade fig på wattnet som war mellan honom och fienderna. Men Hangwar lät samla alla de ovshus dar, han kunde öfwerkomma, gjorde decaf en bro, fom i all tysthet öfwer med hela fin här och förjagade Thore. Stället kallades deraf Läderbro. Tyhore begaf fig skyndsamt derifrån, och i närheten ars sin fädernegard intog han en mäkta hög klippa, den högsta i landet, i Kräklingbo socken på öns östra sida. Der, hwarest nås gon uppgång war till klippan, anlade han starka Bbefäft: ningar, med nio stora portar, och förskansade fig måls deligen. I jorden och klippan gjerde han kamrar och gångar, få att han kunde gå in mid den ena fidan och ut mid den andra. Men snart blef han gripen och dö dad. Ett waraktigt namn har ban efterlemnat, ty nämns da klippa heter ännu i dag Thorsborg. Wid hans graf skall hans fader uti ett träd hafwa låtit inhugga efterskrefna runor: å4EISO0 LANG OC UKO BRED, FINDIS SKATO MINOC. Defa mycket dunkla ord (Cito -SCEsar, tömmar 2, vuto 2Z of?) skela, enligt Strelow, hafwa den under: liga betydelsen, att 6 alnar lång och 6 iot bred war hans son, fom han kallade fin skatt. — Efter grafstället och trädet har man mycket sökt, i mening att der finna fördold en stor skatt (kato) af guld och silfwer. Månne wäl runornas mening syftade på skatt-ställets längd och bredd eller afstånd från Thores graf? Den af sagan föregifna runeskriftens betydelse tyckes i sanning wara lika wäl förs dold fom den förmodade skatten warit omöjlig att finna. (Fortf.) 14) 2Balstena Rum, en öster om Walstena kyrka Hes lägen slätt, fom sträcker sig upp mot Gothems-gränsen. Ar foltsägnen angiswes denna slätt för att wara en forntida mwals 5 — .... oo OP .