Skorp-Gumman. Berättelse af Richard Gustafsson. Sommaren 1862 vistades jag i Stockholm och hade för princip att hvarje morgon företaga en promenad utom någon af stadens tullar, för att höra fågelsång och inandas den rena friska landtluften. Omgifningarne utom Norrtull gaf jag företrädet, hvarför jag också oftast vandrade åt det hållet. Jag trodde i början, att jag var ensam om denna ihärdiga promenad-mani, men en vacker morgon mötte jag utanför tullen en af mina intimaste vänner, doktor H., en glad och treflig menniska, ja, ett verkligt lejon, af alla eftersökt och uppburen för sina talanger. Hvarifrån kommer du? sporde jag. Från min vanliga morgonpromenad, svarade doktorn småleende och fortsatte sin väg. Nästa morgon vandrade jag samma väg, och hvem upphann jag på Norrtullsgatan om icke doktor H. Vi följdes åt till Haga grindar; jag proponerade en tur till Haga, hvilket han afslog, under förevändning att han hade en uträttning åt annat håll. Xå, så följer jag med digt, yttrade jag. Nej tack, min vän, dit går jag helst ensam. Åha, ett rendez-vous så tidigt! skämtade jag och ställde min vig inåt Haga park, hvaremot doktorn vek af in på Solnavägen.