Brännare: Forgyldte Fisk — Commandeur IIenr. IIeldom. Abrahams Offer — d:o Peter Andersen. Krejerter: S:tJacob — Löjtnant Jan Focken van Embden. Fortuna — d:o Rob. Moth. Snauen: De 4 kronede Liljer — Löjnant Nils Larsen Barfved. Summa 568 kanoner. Dessutom de 2 Gallioterne Bonne Aventure och Oranienboom. Någre af dessa skepp gingo till sjöss i slutet af Mars, med de öfrige gick Juel till segels den 1 April, men blef sedan förstärkt med 12 segel den 19 Maj under Amiral Rodsteen (Rothstein?) och den 14 med några Holländska under Amiral Alemond. Juel lär, som det synes af den första af de rapporter, som nu skulle meddelas, till en början gjort en tour till Rigen, der en landstigning skulle göras, men derefter sattes kursen åt Gotland. Den 28 April lade sig Danska flottan på redden utanför Klintehamn, och följande dagen landsattes en trupp landsoldater af omkring 500 man, hvilken genast marscherade på Wisby, dit äfven flottan begaf sig. Den 30 April intogs staden och Wisborgs Slott uppgass dagen derpå af Commendanten Michael Schultz, som sedan blef derföre halshuggen i Stockholm. Huru stor besättningen var, har man ingen uppgift på, men 1652 utgjorde den 200 soldater och corporaler utom befälet. Förmodligen var den 1676 ungefärligen lika stark. Gotlands Landshöfding eller Guvernör, en Grefve Oxenstjerna, tyckes ej varit tillstädes i sitt Höfdingedöme vid detta tillfälle. I 2 veckor låg Juel qvar på den öppna redden för Wisby, ehuru han kunde hvarje ögonblick vänta att Svenska flottan skulle komma öfver honom och denna äfven hade god vind, men Juel behöfde denna tid för att på Gotland ordna sakernas nya skick och Svenska flottan hade ingen aning om att den fiendtliga var så föga aflägsen, på blott en dags afstånd, sysselsatt med att bortröfva en hel Provins från Sverige. Först 5 dagar efter det Danska flottan lemnat Gotland, stack den Svenska till sjöss för att uppsöka henne i grannskapet af Bornholm. Samma dag svenska flottan gick under segel, den 19 Maj, äfvensom dagarna näst förut låg den Danska, som nämnde dag fått förstärkning, mellan Gotland och Öland, men den 20 lär den begifvit sig af åt Bornholm samt legat der till den 23 då den, vid erhållen underrättelse om den Svenskas annalkande, lyfte ankar och styrde vester hän samt lade sig mellan Falsterbo och Stevensklint, der den, som vi förut nämnt, blef förstärkt af den Holländska Escadern under Tromp. (Forts.)