-Uti en gammal Altarebok, tryckt i Cöpenhanm 1580 oc Lösted tillhörig, finnes följande vara anccknadt och skrifvet på 6:te bladet, som här såsom något märkvärdigt anföres: CÅd Usum Eeclesiae Lösted ÅAnno 1581 kom jeg Herr Seffrin Mattsson Collsuding till Lösted Sogn for en fattig Guds Ords väethjener och drog fra dennem. ecAnno 1589 for deris Forrädderi skyld. tBoken finnes i Fardhem kyrkas Sacristiaå. Det vill säga, att då i slutet på 1600-talet när denna anteckning gjordes af Hr Gregers, har den gamla Altareboken funnits i Fardhems kyrkas Sacristia, men nu lär den förmodligen ej finnas der. Ordet, som är uti den gamla anteckningen, befinnes skrifvet med runor, tydligen derför att icke hvar och en skulle kunna läsa det, är f orredderi (förräderi); men hvad har det väl varit för falskhet, som bevisats presten Kolding af Löjstaboarne, som han benämner förräderi och hvilken förmått honom att flytta från dem? Här under gömmer sig tvifvelsutan en gammal Historia, som skulle vara intressant att få reda på, men som vi troligtvis aldrig lära få upplysning om, Icke långt efter denne Kolding har på Gotland lefvat en annan prest, som också hetat Kolding, som, eget nog, också fått utstå svåra sorger och mycken vedervärdighet af onda menniskor. Han var Magister, Kyrkoherde i Wisby och Prost i Medel-Tredingen och slutligen 1616—1624 General-Prost öfver Gulland, d. v. s. vice Superintendent. IIans namn var Antonius Hansson Kolding (se om honom Wallins samlingar 1:sta Del. sid. 172 och följande). Han lär fått lida mycket och slutligen blifvit afsatt från Embetet till följe af en mägtig mans i Wisby, som hetat Kruse, hat och förföljelser. Denne Kruse skall, sedan han plågat och fördrifvit Kolding, blifvit den uslaste menniska på jorden, utkörd och bortsparkad från hvar mans dörr och slutligen, då ingen ville härbergera honom, har han dött i ett svinhus, uppäten af löss, dem han sjelf kallade Magister Antonii tårar. Denna sägen var i Wallins tid (1735—44) ännu allmänt gängse på Gotland och Wallin nämner i slutet af hvad han haft att anföra om honom, följande: En af Biskops eller Kyrkoherdens jordar vid Wisby bär än i dag af honom namn och kallas Magister Antonii Äng, en ganska angenäm plats, helst för ett melancholiskt och såradt sinne. Har väl hans namne, Kolding i Löjsta, äfven blifvit bortdrifven? Efter Sören Mattsson Kolding, som, efter hvad hans egen anteckning ger tillkänna, flyttade från Löjsta 1589 och förmodligen blef pastor i Fardhem (den förste evangeliska Pastor derstädes ifall Fardhem förut varit annexförsamling under Löjsta) bar jag ej träffat namn på någon Prest i Löjsta förr än Peder Mattsson Lyth, som lefde ett århundrade sednare än Kolding och 1676—1687 var Caplan i Löjsta samt Svåger med Kyrkoherden i Fardhem Gregers Christensson. Lyth kallas i en Dombok af 1680 Sockneprest i Fardhem, Linde och Löjsta, men dermed lär endast menas, att han för sin ålderstigne Svåger skötte pastoralvården i alla 3 Socknarne, ty Kyrkoherde i Fardhems pastorat var han icke, emedan Hr Gregers, som blifvit Kyrkoherde derstädes redan 1655, lefde till 1708, hvaremot Lyth fick Roma Pastorat 1687 och innehade det till sin död 1719. Efter Svågerns bortflyttande fick Hr Gregers till medhjelpare Hr Anders Wikengren, som var