(Goflands landthamnar contra 2isby hamn. Med anledning af en under denna rubrik i denna tidning n:ris 6, 7 insänd artikel, och särskildt till följe af ett deri förekommande påstående, att Gotlands Tidning skulle wara förglös, fit man sistlidne Fredag det nöjet att i nämnde tidning läsa en uppsats, hwilken, lika bestraffande som bewisande, nedgjorde den oförskämde antagonisten. Härom wore nu wisst ingenting att säga; under lifwets stora strid wexla ju oupphörligt segrar och nederlag, och den swagare måste ju tillfölje af naturens lagar ständigt böja sig under den starkare. Men sättet att tilllämpa fig denna seger förefaller of få hittills oförsökt, få genuint egendomligt, att wi i wår mon wilja söka låta det komma till en större allmänhets kunskap. Efter att hafwa förklarat påståendet om rärglöshet för en gemen lögu, uppdrager tidningen en liten fjelfbiographi. Deraf får mon tillfälle att fe, huru den, föms pande under sanningens heliga baner, ständigt höjt fina fruktanswärda wapen mot wåld och förtryck, man fer huru den än med de polska friskarorna gjutit strömmar af — sympathi, än med italienarn ropat pereat papa! och än med Jens swurit we och förbannelse öfver de tyska stråtröfwarne, och detta allt, mirabile dictu!, till: följe af någon slags inspiration. Man fan Åtmine stone ide sluta till något annat, då motståndaren omilkorligen antages per inspirationem hafwa emottagit diametralt motsatta åsigter. Denne, som hittills welat anse fig fom en fann medlem af den fvenffa ftatskyrfan, blef i sanning förskräckt öfver ett dylikt påstående, ty, få widt han känner, afser iuspirationen enligt mår kyrkas dogmatik endast religiösa ting och han wågade i sanning icke till fådana räkna hwarken landthamnar, Wisby hamn eller ens Gotlands Tidning. Emellertid will han wisst ej förnela möjligheten af att Gotl. Tidn. njutit en sådan förmån i likhet med alla mystici, hwilka, fom be font, sätta detta fitt lumen internum (inre upplysning) öfwer allt annat både andligt och lekamligt wetande. Och mystiskt i sanning har denna tidnings uppträ dande i rotitiffa frågor allt hittills warit. Under ru briken Wecko-revue Har wisserligen omnämnts migtigare underrättelser från utlandet, men denna fpalt eller i bästa fall dessa 2:ne spalter hafwa dock mest tagits i anspråk för ett slags kallprat om ditt och datt, der som oftast signaturen Bolivar förekommer i egen, ins tressant person. Detta är ett påstående som man med en år-gång of Gotl. Tidn. i hand när fom helst fan bewisa, men att Jnsändarens artikel i fak ingenting ans fört, fordrar ännu fin bewisning. Och hwad osanna påståenden eller för att uttrycka oss med Gotl. Tidn., lögner? anbelanger, få undras storligen hwem fom gjort fig skyldig till de största sadana, nämnda tion. eller Jus. Den senare har påstått, att Gotl. Tidn. i politiffa frå gor är färglös. Han står fast derwid och tror fig i tillwaron af legio lilatänkande kunna bringa det i De wisning. Han har widare påftatt, att samma tidning gjort till fin uppgift att wara en tolk för Wisby-intrefet. Detta, fom kunde förswaras of Wisby Tidoning (om en sådan funnes), fan ej annat än på det högsta klandras då det förfäktas i Gotlandå Tidning, fom tillfölje af sitt namn åtagit fig att wara en organ för hela provinsen. Afwen detta påstående widblifwer han och tror, att juft denna polemik är bästa bewifet derför. Men Gul. Tidn. behagar deremot beskylla Jnj. för att mid be handlingen of ämnet hafwa hållit sig till person istället för sak, d. w. s. sysselsatt sig med tidningen istället för med hamnaffärn. Härpå swaras, att wi ej haft nöjet omnämna Gotl. Tidn. mer än i inledningen och flutföljden, hwilfa tillsammanstagna ide upptagit en fjettedel af uppsatsen. Således fullkomlig osanning, ren ögn! När wi nu härtill lägga det åtminftone obewisade för att ide föga osanna paståendet, att wi i sak ingenting bewifat, få torde med ffäl frågas hwem fom farit med de flefta lögnerna. Och för att tala om bewisning, Huru skall man fatta den, fom genomgår den omnämnda uppfatfen i Gotl. Tidn. Som wanligt yttras på förhand, att man ej har lust att möta dylika beskyllningar, som den wi framkastat om färglöshet. J dess ställe företar man jig att med det löjligaste och oförsyntaste jjelfberöm fram ställa tidningens förtjenster utan att mildra det med ett wi hafwa sökt etc., och will deraf låta påffina, att den uppfyllt alla de fordringar, fom allmänheten billigtwis fon ega på ett proving-blad. Om sadant hade före kommit i t. er. Ostgötha Correspondenten eller uUpfala: Posten efter annan af wåra mera framstående prodvindtidningar, inom hwillas redactioner werlliga förmågor förefinnas, kunde det förklaras om än ej förswaras. Men från Goll. Tidn. wäcker det endast löje. För ett tiotal af år sedan utgafs här en tidning, hwaram un fatt an FC ARS Ctzyurt, 1222