Följetong tör Gotlands Läns n. Tidning. En Spegelbild. Novell af Wilhelmina. . (Forts. från N:o 39). Då nu främlingen satt der, utan att säga något, blef den sjuke frun otålig och yttrade till sin dotter, som hon vinkade till sig: Ilenny! fråga den herrn hvem han är och hvad han vill Ilenny! .... Jenny! .... äfven namnen liknade hvarandra! — Underhart. Emellertid sökte Thorsson, som tydligen hört den sjukes ord, bemanna sig och göra sig fri från den förtrollning — han kallade det så — som fått makt med hans sinnen, och besparande den unga flickan den svårigheten att fråga, skyndade han att frimodigt säga sitt namn, och förklara att han var en af de nyligen anlända främmande studenterna, samt att han tagit sig friheten följa den lilla tjenstflickan, för att se om hon talade sanning och fråga om han i så fall ej kunde vara till någon tjenst. Oiändligt förbunden, min hästa herre, svarade den sjuka frun, under det en svag rodnad färgado hennes bleka kinder: åden enda tjenst vi af läson vilja emottaga är, att man köper något af de arbeten min dotter förfärdigar. Thorsson vände sig härvid till den rodnande Henny, frågade priset på de vackra broderierna,