På nådigste befallning: C. M. Tyulstrup. A. Adlerfparre. Denna eftergift lärer hafwa bewiljats de ryska far: tygen derför att de mindre bland dem icke äro armerade. Twå Fruntimmer hafwa wid Stockholms En: slilda Bank fått anställning såsom extra biträden, lika som fallet förut warit wid några andra enskildta werk och snart äfwen kommer att ske mid åtskilliga telegraf: och posttjenster. — Den päfliga censuren har i Rom åter fördömt tretton litterära werk, neml. Les miferables af Victor Hugo, Balzacs och Soulies romaner, RNenans ÅJesu lefnad, Mancinis Synoptiffa taflor ur Dantes Co media Divina, m. fl. Om de amerikanska wärfningarne af swenska arbetare läses i D. B.: Åtskilliga berättelser hafwa i tidningarna warit införda, angående de wärfningar för utflyttning till nordamerikanska staterna, hwilka under ledning af härwarande amerikanska konsuln Tefft blifwit bedrifna få wäl inom hufwndstaden fom landsorterna. De som ingå dessa aftal blifwa ej fria medborgare i den nya werlden, hwillet eljest är det som lockar emi granter. Genom kontrakter med hr Tefft förbinda sig wåra landsmän att tjena de nya herrarne mot År: lig lön, och att först lemna denna tjenst sedan de af: tjenat och till fullo betalt den för dem förskjutna foftnaden för öfwerresa jemte föda. Den betingade Arsdaflöningen, utgörande, efter hwad wi hört uppgifwas, ända till 250 dollars, må för den swenska arbetaren fönas lockande, men efter prisförhållandena i Amerika är denna aflöning wisserligen alldeles otillräcklig för Lif3uppehället och andra oundgängliga utgifter, och än mins dre fan den lemna något öfwerskott till afbördande af den skuld, hwari emigranterna för öfwerfarten komma att häfta. De förblifwa således, äfwen om kontrakten iakttagas, hela fin lefnad bundna wid amerikanska lus: bondens tjenst. J den delen göras nog kontrakten till fullo gällande och wåra godtrogna landsmän och lands maninnor komma i sjelfwa merfet att under lagliga fors mer inträda i de frigjorda negrernas ställe såsom flaf: war och slafwinnor hos de penninglystna grufeller plantageegarne. J hwad mån de mot defa funna göra några rättigheter gällande är mera än twifwelaktigt för enhwar, fom eger någon kännedom om de amerifanffa förhållandena. Det är sanning upprörande att fe hundradetals män och qwinnor, unga och gamla, — utan aning om den swåra belägenhet, fom förestår dem, — ja i full okunnighet om betydelsen af de foutraftsförbindelser de ingå, lemna fina lugna hem och yrken, för att i främmande land för hela deras lefnad underkastas slafwiskt arbete och hwilken som helst godtycklig behand: ling. Annat deltagande är ej der att påräkna, än det busbonde-egenntttan bjuder. Helt nyligen utklarerade från Götheborg amerikanska skeppet Free Trade, ett af de största skepp fom besökt Götheborgs hamn. Med detta fartyg utskeppades oms kring 200 af de genom hr Teffts i Stocholm försorg engagerade emigranter till Norra Amerika. Auger öfwer ett obetänksamt steg lärer redan ha försports bland dessa stackars menniskor; men de woro nu bundna af sina kontrakter, och för öfrigt hade egarne af denna mennis skolast iakttagit de försigtighetsmått, att dag och natt låta hålla wakt, för att hindra en hwar af de Mvita flafmarna att gå i land och sålunda möjligen genom flyt ten undandraga fig fina förbindelser. Af personer, fom besökte fartyget, har uppgifwits att skeppsrummet, der de stackars menniskorna under den långa färden komma att dwäljas, redan nu lider af brist på ventilation, få att luften derstädes är högst tryckande och osund; man fon lätt föreställa fig hurudant förhållandet skall blifva ute på hafwet. Och allt detta skall uthärdas äfwen af ett ej obetydligt antal qwinnor och barn. Lägg härtill en redan nu otillräcklig föra — ett par ytterst njuggt tillmätta fillz och fläskbitar samt något the med en före swinnande liten qwantitet sirup — och man fan ide uns dra om utwandrarne börja twifla på naturtroheten af de taflor af Nya werldens herrligheter, fom hr Tefft för dem upprullat. — En intressant ceremoni egde rum den 30 Juni i Canterbury-fatedralen. Tre Biskopar blefwo wigde till sina embeten; men bland dem war en neger, Rew:d Samuel Crowther, werklig biskop i Nigerflodens biffopsdöme. Detta är första gången en neger blifwit kallad till en så hög anglikansk beställning.