Nitöodagen. Z Presteståndet har bifallit Ridderskapet och Adelns inbjudning att fem millioner af bankowinsten skola aflemnas under aren 18635—64—665 till D-itsgäldstontoret för fyllandet af ftatsbehofwen i allmänhet, hwillet beslut salunda nu är Rikets Ständers. Lag-utskottets betänkande N:o 36, med förslag till en före fattning om nya strafflagens införande och hwad i afsceende deråa iakttagas frall, bifölls i Prestestandet, i plena d. 15 dennes, med filjande tillägg: — Till 17 ÅS:n lades, på förslag af domprosten Björling, ett nytt, få lydande moment: 1 kap. 2 8 missgerningsbalken, sadant detta lagrum lyder i Kongl. förordningen den 7 Mars 1855, i hwad der stadgas om straff för den, som, utan att wara prest, i annat fall än särstildt medgifwet är, förwaltar sakramenten och efter mars ning dermed ej afftar. on Wid slutet of författningen tillsattes, på framställning af biskop Bring, twenne nya 88 22 och 23 af följande lvdelse, nemligen: 8 22. 18 kap. 12 8 kyrkolagen erhaller följande förändrade lydelse: Har nagon förgjort fig jielf, hans kropp frall i stillhet a kyrkogard jordjästas. Likaledes skola och i stillhet jordfästas de till döden eller till straffarbete pu lifstid dömde förbrytare, fom i fängelset dö och LA 8 23: De i Kongl. förordningen den 4 Maj 1855 till tyrkotuktens upprätthallande meddelade föreskrifter stola fortfarande tilllämpas pa alla de i samma förordning ursprungligen aspftade förbrytare, ändå att straffbestämningarne med afseende på wissa för brytelser förändrade bifmit. Till Stats-utffottets plenum hafwa d. 17 inkommit ut giftsafdelningens förslag till utlåtande angående Åttonde hufmudtiteln samt riksgäldsafdelningens betänkande angående anslag till fanals och andra allmänna arbeten. Det förra lärer innehålla öfwer 200 strifna ark och det fednare upptager frågorna i 51 färs stilda punkter. Behandlingen of dessa omfattande ärenden börjar såsom i dag med åttonde hufmudtiteln. Angående handels-och näringsfrihet har Cfonomi-utskottet, på grund af fleras derom inom stånden wäckta motioner, tillstyrkt att Rikets Ständer måtte i underdånig strifwelse till K. Maj:t anhalla, det K. M. täcktes utfärda dels en förordning rörande wilkoren för handels idkande, med tillämpning of följande allmänna grunder. 1) Att rättighet att idka handel må utöfwas utan att burslaps förwärfwande utgör wilkor derför. 2) Att rättighet till handels idkande i stad eller å landet må till fomma hwarje swensk medborgare, man eller qwinna, fom eger god frejd samt råder öfwer fig och fin egendom; att från denna bandelsrättighet dock böra wara undantagna embetsoch tjenstemän, fom hafwa allmän uppbörd om händer, tullwerkets tjenstemän och betjente samt allmänna aklagare, få och hustrur till de sålunda undantagne. 3) Att gift qwinna jemwäl ma wara berättigad till handels idkande, sa framt mannen för hennes förbindelser answarar. 4) Att omyndig må, med förmyndares samtycke och answarighet, handelsrättighet utöfwa. 5) Att handlande, derest han dömes till answar för brott, som medför wanfrejd, skall, när domen wunnit laga kraft, anses hans delsrättigheten förlustig. 6) Att den som i stad will idka handel skall utom i de fall 10:de punkten omförmäler, med företeende af bewis om fin behö righet dertill, göra anmälan derom hos magistraten och uttaga dess tillstandsbewis; och att den, som will i städer idka hander, skall derom på hwarje ställe göra anmälan på enahanda sätt; samt att den, som wunnit tillstånd att i stad idka handel, bör om han tillika will idka handel å landet iakttaga hwad i 8:de punkten derom föreskrifwes. 7) Att den, fom, på sätt i nästföregående punkt säges, mwunnit tillstånd att i stad idka handel, må ega att inom stadens oms råde äfwensom å rikets marknader i öppen falubod eller annorledes drifwa handel med alla flagg inhemska och lofligen införda utländska waror, i hwad myckenhet fom helst, utan andra undantag eller ins stränkningar, än fom för allmänhetens betryggande i afseende å behandlingen af krut, gifter eller andra wådliga ämnen, samt anz gående bokhandel och försäljning af apothekswaror och af bränwin ärskildt stadgas. 8) Att den, som å landet will handel idka, skall hos Konungens Befallningshafwande i länet, på sätt i 6:te punkten säges, göra anmälan med uppgift stället, der handelsrörelsen är ämnad att ut öfwas, samt uttaga Konungens Befallningshafwandes tillständsbewis. I) Att, på grund of den jemlikt förestaende punkt wunna rät tighet till handels idkande å landet, öppen salubod på minst en mils afftänd från s:ad ma hallas till försäljning af alla slags inhemska och lofligen införda utländska waror, allenast med de inffränkningar, fom i 7:de punkten omförmälas. 10) Att å allmänna försäljningsplatser i städerna, äfwensom hwar fom helst å landet, en hwar ma ega rättighet att utan särslildt —— sU— — —