På Allmän Rådjs tuga i måndags waldes Or Nänemäst och Ridd. M. F. Ihre till Revisor för ranskning af förwaltningen utaf Styrelsens för städerna olag till försäkring af lösegendom. — Derefter företas rågan om inqwartering under Befälsmötet, hwilket ock af de flesta slutligen bifölls, af nägra med wissa bes stämmelser; dock i allmänhet förutsatt, att alla framva rande måtte anses fäsem hafwande åtagit sig samma ingwarterings: slyldighet. Likwäl war det rätt många, mest arbetare samt några andra okjd, ja mer än dubbla antalet mot tillförne, fom afsade sig den obetydliga tungan att för några dygn hysa under sina tak egna lands män, fom kampera wid staden i och för de till Fäderneöns förswar nödiga frigs-öfningar, uti hwilka alla Got ländingar antingen deltagit eller ännu sjelfwe deltaga. Men särskildt om inqwartering af de 75 man, fom för artillevi-erercis från landtkompagnierna hit indragas, uppe stod fråga om äfwen denna inqwartering må anfes fri willig, eller icke; i hwilket förra fall man nästan all mänt afsade sig detta beswär, endast på det att man ej genom detta nya medgifwande och i i följe af de förftnämnda afsägelserna skulle för fig få ingwarteringsbefwä ret Ytterligare ökadt. Dock wilje wi ej tro, att någon, fom nu afsagt fig all inqwartering, sedermera skulle wilja lemna logis mot — betalning! — Genom denna find altighet mot egna landsmän och den beflagliga fplittrin gen i denna enkla sak, blir inqwarteringen muwi alla fall naturligtvis tyngre för wissa af stadens mot National: Bewäringen mera wänligt sinnade innewånare. Men detta afwisande af samfärdsel och folkmöten i Wisby, då det årligen och alltmer later fig förmärkas, fon möj ligtwis leda derhän, att Landets myndigheter för frame tiden förlägga ej blott MNat.-Bewäringens möten, utan ock andra folkstämmor t. er. till Klinte, der man tvofligen ej skall afwisa hwarjehanda lagliga folksamlingar, fom wisserligen är första wilkoret för hwarje orts rö: relse och förkofran. — Dock hafwa några till och med ansett, att allmänt förnekad inqwartering skulle nödsaka Kronan att under ererciszmötena anskaffa tält och full fältutredning åt Nat. Bewäringen; men man har derwid troligen ej betänkt de ofantliga summor, som en sådan utredning för omkring en 9,000 man skulle kosta Fiderneslandet under fredstid, då sådant genom litet eftertanke och en mera medborgerlig anda lätteligen kan undwikas. Men wi tro, att allmänheten hwarken mr eller tillförne alldrig afsagt fig det lilla inqwarteringsbeswäret, om saken (helst wid dess första början) blifwit med Mid lighet framhafd, samt om man före rådslåendet derom inledt ärendet med några ord till upplysning för menige man. uppå underdånig hemställan af Militärbefälhafwaren på Gotland, har K. Met, den 10 sistl. Mears, funnit godt tillåta att, i utbyte mot de af Gotlands Nationalbewärings skarpskyttar nu innehafwande 3 tapp: gewär af 1848 års modell, hwilka böra inlemnas till Wisby gewärsförråd, 2,000 st. reffl ade Belgiska miniegewär, med bajonetter och tillbehör, må från Kronans förråd till Nationalbewäringen itlenmas, för att på hwarje kompani fördelas i förhållande, dels till effektiva styrkan, dels till derinom befintliga skickligare skyttar, hwilka det skall åligga att, emellan de årliga öfningstiderna, förwara och wårda gewären samt answara för de å dem uppe kommande bristfälligheter, hwaremot under öfningstiden hela den exercerande styrkan bör utföra målskjutningarne med dessa gewär; kommande de inom Nationalbewäringen nu befintlige särborrate Engelska gewären att bibehållas för öfningarne i allmänhet eller till exercisbruk, med Militärbefälhafwaren (eunad rätt att för de jägare eller infanterister, hwilka utbekomma de bättre gewären, låta emellan mötena förwara de sämre i kompaniernas så kallade rustkamrar. NHanna Burcraftnar i YJAmYS läf