mgångna berättelser flera gånger fästat nämnda Kongl. Akademies uppmärksamhet på nödwändigheten af en ord: nad ruin-wård inom Wisby, derom ockjå en gång jemte Hr D. Söderberg och C. J. Bergman inlemnat förslag till Hospitals Direktionen, sedermera ofta såsom t. f. Nuinwårdare yttrat detsamma inför nämnda Dirck tion, fom står under K. Seraphimer-Ordens ftyrelje, dit och för ej länge sedan Hosp. Direkt. ingått med för frågan om och förslag till närmare bestämmelser för jamma angelägenhet, samt ändtligen närmast medwerkat till en af Doctor Söderberg till Rikets nu församlade Ständer inlemnad motion om bewiljande af stats anslag för samma sak; och slutligen att han i flutanmmärfnine garne till den för några dagar sedan till K. W. H. och ÄAntiqwitets-MAfademien insända Embets-Berätteljen återigen och med dessa ord sökt werka för nämnda ändamål: — — — islutligen har jag, såsom t. f. Ruinwardare härstädes, äran anmäla, att Wisby stads sköna och dyr: bara fornlemningar af alla flag på många ställen hota med fall emedan grundwalarne sträckwis äro sjunkna eller förwittrade. De funna ingalunda uppehållas och wårdas hwarken med de små medel Hofp.-Direktionen här har att tillgå, ej heller af den gamla stadens egna krafter — och hwad fom fan minnas genom Doctor Söderbergs motion för saken till Nikets Ständer det står ännu i wida fältet (hwarigenom dock Gotland friat sig från answar för framtiden) —; derföre är det af största wigt om K. Akademien täckes med sitt gällande anscende söka på lämpligaste sätt bereda dessa wåra forns lemningar all den ward, de så högligen förtjena. Och hwad då anslagsförslaget hos Stadsfullmäktige widkommer, är dermed wisserligen ide meningen, att Wisby af fina fmå tillgångar skulle bekosta hela ruin wården härstädes, utan lott med något mindre anslag deltaga deruti, dels för principens skull, att, mill man ha någon hjelp, få må man oc göra något fjelf, dels oc derföre att denna ul wisserligen ej wore alldeles lönlös (inproduktif); och hwarom orden äro i förslaget: — — — dessa Ruinuer äro numera ej blott de mest talande wittnen af Stadens fordna storhet samt om hela Nordens dunkla medeltid och ej heller endast en dyrbar ögonfägnad för oss sjelfwa, utan de äro också wigtiga för Stadens framtida nytta och förkofran, derigenom neml., att de mera än något annat här draga resandes upp märksamhet och en lifligare rörelse till Gotland. — Dessutom är det ingalunda oerhördt, att städerna sjelfwa något bidraga till sina egna fornlemningars wård, då wi af sednaste post i Dagl. Allehanda N:o 46 erfare, att Helsingborgs Stads fullmäktige föreslagit en underhålls: summa för wården af deras gamla slott Kärnan. 822 Ärs Winter, Man Hacke öfwer den innewarande winterns mildhet, men för en 50 år sedan, eller 1822, war win: tern här mid Wisby ännu mildare. Ty då war medel temperaturen i Februri Åå,s Celsius, i Mars Ö5,6 och i April 7,3 samt hafswattnets medeltemperatur (wid stranden) Å14,8; i halfwa Februari war Staren redan anländ och hasseln i blomma, den 16 April war det 222 grad warmt, den 21 April syntes det första rågax och den 26 i s. m. blommade pårons och förs bärseträden. Löfkojorna stodo wintern öfwer i tvrädgårdarna (jemwäl utanför staden) utan allt skydd och blom made friskt om wåren, och blom-fålen, fom i wanliga år förderfwas af första ej betydliga höstfrost, bergade fig godt öfwer wintern och gaf följande sommar ymnigt och fullmoget frö. Detta, jemte andra uppgifter om wäderleken, upp: gafs 1853 af Doctor Ir. Kolmodin i ett bihang till en hans embets-rapport till K. Sundhets-Kollegium.