Utrikes. Med Telegraf. Wien den 14 Jan. Enligt underrättelser från London anses regerande hertigen af Coburg sannolikt blifva Greklands konung, o och i Coburg komma att efterträdas af prins Alfred. Newyork och Richmond den 3 Jan. Två stora slagtningar vid Murfreesbro(?) uti Tennessee den 30 och 31 Dec. samt 1 Jan. Unionisterna sprängde separatisternas center och togo befästningar, men förlorade fem generaler och fyra regementens officerare. Oerhörda förluster å båda sidor, utgången okänd. — Vid Vicksburg angrepo och återkastades unionisterne den 27, 28 och 29 Dec. Striden fortgick. — Lincoln har förklarat Arkansas, Texas, Mississippi, Alabama, Florida, Nordoch Syd-Carolina, Louisiana, Georgia och Virginia för rebellstater och alla deras slafvar fria, hvartill armen och marinen skola vara behjelplig: General Butler är från Neworleans kallad till Washington. Paris den 15 Jan. ,La France säger att hertigen af Coburg vägrar emottaga Greklands krona. — Turkiet bereder sig på krig; England tros drifva på. Ryssland besky ller Turkiet att understödja Circassierne. Madrid den 15 Jan. Hela ministeren har på begäran erhållit afsked. ODonnell har fått uppdrag att bilda en ny. Många andra förändringar förestå. Madrid den 18 Januari. Nytt kabinett är bildadt. Athiön den 18 Januari. Valverifikationerna äro afslutade, presidentval eger rum i morgon. Man befarar inbördes krig. Newyork den 8 Jan. Unionisterna segrade vid Murfreesborough, men blefvo slagna vid Vicksburg. — Vid Lexington blefvo separatisterna åter slagna. — Finansutskottet i Washington har samtyckt till utgifvande af skattkammarobligationer för 900 millioner å 6 proc. ränta för 20 år, 300 millioner å 5: 47 proc. för 3 år och 300 millioner å 1 proc. Till följd af detta beslut äro regeringsfonderna flau. Guldagiot uppgick till 364 proc. Kongressen har beviljat 10 millioner till slafvarnes emigration. Athenienserne fortfara med sina demonstrationer för engelska gesandten Elliot och sitt yrkan