—Kongl. Maj:t har wid pröfning den 28 sistl. Oktober af åtskilliga under senaste tiden till ingifna an: sölningar om understöd utaf det af rikets ständer bemwil jade anslag för officerares af armen anställning i ute ländsk krigstjenst, med hänseende till för handen warande tillgångar och det åsyftade ändamålet att för officerare bereda erfarenhet i den aftiva fälttjensten, funnit godt att, bland sökandena, tillägga nedannämnde, hiwilfa redan erhållit anftällning wid främmande makts i i aftif frigs tjenst, warande arme, understöd till följande belopp, nemligen: Ryttmästaren wid Jemtlands hästjägarecorps friherre I. Cederström 1,000 r:dr; kaptenen wid Dalrege mentet friherre E. v. Vegesack 1,500 r:dr; löjtnanten wid lifbewäringsregementet C. U. O. Nerman 1,000 r:dr och löjtnanten wid Elfborgs regemente A. C:son Bar berg 1,000 rdr, att från förenämnde anslag utgå och af fökandena förskottswis uppbäras med halfwa beloppet för hwarje half-år, få länge hwar och en of dem styrker fig fortfarande wara i aktif krigstjenst hos någon med Swerige i wänskapligt förhållande stående makt. Fru Louise Michatli anlände den 22 till uf: wudstaden och M:ll Mathilda CEneqwift:-Biondini af reste från Köpenhamn till Paris den 25 Now. Om dessa båda sångerskors samtida uppträdande i Köpenhamn läses i Folfets Awis för den 20: Fru Midaölis sang i Tisdags (på Folketeatret) hade, oaktadt den stora konkurrensen — twa stora och tre sma konstnärer på Kasino och alla sangens kyrkofäder pu Ceciliaföreningens fon fert — samlat en talrik publik. Under de första numren trodde man sig förmärka nagon indisposition hos sangerskan, men i de sista förfogade hon öfwer hela fin wackra stämma. Det är sällsynt att Köpenhamn på en gang har twå sa berömda sangerskor som damerna Midaöli och Biondini inom fina murar, men ännu fällsyntare är det, att här få tillfälle höra tvenne mera olika. Den perfonliga delen af sangerstornas prestationer wilja wi ej nämna — sjelfwa sangen är redan sa olika fom wår och höft. Mell Bi ondinis röst eger hela wårens fristhet och fagelqwitter, men äfven warens brist på omwexling; allt är wackert ljusgrönt, men ljudgrönt, och ingenting annat. Fru Michaålis sang deremot äter gifwer hela höstens rikedom af intryck och färgnyanser — blott det helt och hället ljusgröna finnes ej der! Det war isynnerhet hen nes föredrag af Lindas aria — ett konsertstycke, fom för öfrigt är mera briljant än wackert — och af Arditis wals, fom tilltalade publiken. Det bästa numret under konserten war doc enligt war tanke romansen: Fag wet ej, hwarför jag fjunger. Den ha wi aldrig hört och skola troligen aldrig fa höra nagon sangersta sjunga få hänförande fom fru Michaåli. — Den nu afslutade werldsexrpositionen i London har under den tid af 171 dagar, fom den pågått, mas rit besökt af något mer än 6,200,000 personer eller 150,000 personer mera än 1851 års exposition. — Medelst telegram från Pisa d. 23 sistl. No: wember inhemtas, att kulan samma dag på för: middagen blifwit lyckligt uttagen ur Garibaldis får, hwadan ock all fara för hjeltens lif ändtligen fan anses wara öfwerstånden. Denna korta notis skall öfwerallt i den civilicerade werlden helsas med tacksamhet mot för: synen af alla de millioner, fom under månaders lopp i andlös förbidan lyssnat till hwarje budskap från den sjukes läger. Mera än all beundran för det sagolika i hans bedrifter har hela samtidens ängsliga förbidan un: der hjeltens sjukdom ådagalagt, huru warmt han är älskad af alla folk; ty de fe alla i Honom ide blott den förste italienaren, utan derjemte en inkarnation af den sedliga kraft fom innerst och djupast rörer fig i wår tid. Framtiden skall utwisa till hwilka wärf detta redan så bragdrika lif blifwit besparadt. För hwad menskligt till hans räddning kunnat uträttas, stannar man i ftörsta förbindelse hos den franske kirurgen Nelaton, fom slutligen wann auktoritet för sin af utgången bekräftade åsigt att den ödesdigra kulan fatt qwar i fåret. An nu har aldrig någon af werldens store sett sitt fjutfläger, få fom Garibaldis, omgifwet af wetenskapens ffyddswakt, men också war det icke guld eller furstegunst, utan folkens kärlek, som kallat den samman.