Lägret wid Harrison Landing. James River den 27 Juli 1862. (Forts. fr. föreg. N:o). På återwägen sljöto rebellerna på oss, men wi sprangmarscherade få hastigt, att de hade ingenting för sitt beswär. Andra dagen blef: mo wi utkommenderade med wart batteri till ett ställe, der inge niör-corpsen kastade upp bröstwärn och redutter, men corpsen blef få ofredad af fiendens eld att det war swart att arbeta. Wi intogo nu med 4 kanoner en position bafom några bustar, 4 andra placerades bakom det ställe, hwarest ingemör-corpien arbetade och hwarifran man kunde se fiendens batteri; men wi kommo ej i ordning förrän den började fin eld och sktjöt sa förträffligt, att in gen fula gick inom eller utom den punkt wi stodo mer än 2 el: ler 3 alnar. Fienden trodde oss icke hafwa mera än 2:ne fanos ner; men snart woro wi i ordning med mära ätta att beswara deras eld. General McClellan, sjelf närwarande, stod uppe på en skans och observerade skotten, och efter en half timmas eld war fir enden bragt till tyftnad. Wi sago tydligt, (ty det war blott 5 a 600 alnars distans oss emellan), huru de buro ut ur fina skansar döda eller särade. Twänne kanoner woro äfwen bragta ur deras ställning. Wi rigtade nu wara skott högre, emedan fienden hade läger tätt bakom en framför liggande stog, men upphörde snart med mår eld, emedan wi ej wisste hwad werkan wara stott gjorde. Dock fingo wi sedan weta det af de fangar mi togo mid York town; de jade att den dagen hade af ett rundt ffott 27 man lif wit dödade; endast wart batteri har runda skott, och när ett af wara stora ffott erploderar, fan man meta det sprider död omkring fig. Så fortsattes hela tiden; wi började att bombardera från alla hall sedan wi hade placerat alla wara mörsare. — Den 28 April om natten stodo wi alla stridsfärdige, ty wi fruktade ett starkt utfall från rebellerna, (hwilket ide beller uteblef), men de tillbakaslogos af wåra förstärkta förposter. Följande natten fingo wi ater ordres att wid minsta signal wara färdiga. Fran den 30 blef det ett oupphörligt bombardement natt och dag; slkott af alla pundigetal flögo oupphörligt omkring oss uti wårt läger, och att få en blund i ögonen war omöjligt, ty de stora kulorna kommo med ett får dant alarm att de kunde wäcka de döda. — Fredagen d. 3 Maj börjades det wid middagstiden att skjutas få starkt, att man ide kunde höra en sekunds uppehåll mellan skotten; det war dan och död öfwerallt. Rebellerna befwarade äfwen oss utan uppehall. Till rekognoseringspatrull ha wi en luftbalong, som war uppe 2, 3 a 4 ganger hwarje dag, och från den kunde man naturligtwis öfwerse allt samt ge säkra rapporter. På Lördags e. m. ll. 5 gick balongen upp för sista gangen att rekognosera, (wi skulle storma på Söndagsmorgonen den 5), men den möttes da af 2:ne wäl rige tade stott, hwilka exploderade tätt bredwid, få att han genast må ste stiga ned. Hela natten till Söndagen woro wi sysselsatte och derföre färdige fl. 3 att storma; men en ordonans fom då ridande till General MClellan med rapport att rebellerna hade lem nat alla yttre förskansningar. Balongen gick derföre upp igen och de rekognoserande i densamma fingo till fin förwaning se icke alles naft de yttre förskansningarne, utan äfwen alla de andra öfwer gifna samt sjelfwa staden utrymd af rebellerna. Wi stodo fom wi woro fallna från skyarne, ty mi hade beredt of på en fruktanswärd strid. Nu satte genast allt lätt artilleri samt kavalleri och infanteri efter, för att förfölja dem, och wi öfrige besatte genast Lorktown; öfwerallt woro qwarlemnade tält och saker af alla slag. De tält, fom stodo qwar, woro alla sönderskurna och förderfwade; men wi funno uti en tät skogsdunge omkring 150 nya mwälpadade tält, hwilla de troligtwis hade ämnat medtaga, ifall de kunnat hinna det. Uti alla fanns en stor mängd bomull, hwari de legat, och på alla de större fältskansarna woro mwallarne belagda med utmärkt fin bomull af omkring 3 alns höjd. Öfwerallt på wägen, omkring och uti fältskansarne hade rebellerna nedgräft få kallade capshett, hwilka mid minsta widrörande genast explodera. Af dessa blefwo i början mänga dödade och färade; General MöClellan sjelf war nära att blifwa ett rof för dessa. Nu gingo wi omkring Hfwerallt och jag fan med wisshet säga, att om rebellerna blifvit qwar och förswarat fig tappert, hade mi ej tagit denna stad med en stormning. Dessutom hade mänga tusende man gått till ewigz beten, ty det fanns ide en fläck, på hwilken icke skansar och bröftwärn, uti alla möjliga wäl beräknade rigtningar, woro uppfaftade. Omkring 2:ne engelska mil från staden mar första förffansningge werket oh utgjordes alla förskansningswerk med sjelfwa staden, hwilken rundtomkring mar befästad, 4 till antalet. Uti 3:ne stora fältstansar, hwilka syntes fom sma berg med grafwar, omkring 9 alnar breda och 6 alnar djupa, funnos 100, 45och 30-pundiga kanoner och haubitzer, med hwilka de kunnat beskjuta sawäl mår flotta uti Yorkriver fom oss sjelfwa; alla dessa kanoner woro förs naglade och med kulor inslagne uti halfwa kanonen; äfwen en mängd ammunition war der. Men till sjelfda anummitionsförrådet, hwilket de hade djupt under jordytan, fick ingen nalkas, emedan i detsamma funnes mekaniska fjedrar anbragta, hwilka kunde wid minsta widrörande antända krutet. General Jackson lärer ha anlagt dessa fästningswerk, och det syntes att denne man har hufwud; han är också den slickligaste general rebellerna hafoba. Den andra näst honom är General Bauregard, en fransman, fom med General MClellan warit kamrat på krigsakademien West Point i mm mp m Huununununjfkmmkmkmmkk mmm