Hvarjehanda. Z ILejonet och rellhuggaren. Tidningen ,Africain i Constantinch berättar, att en vedhuggare, som för någon tid sedan begaf sig från S:t Charles till Gastonville, plötsligt såg ett ofantligt lejon ligga på vägen på några stegs afstånd från honom. Gripen af fasa vände han om och sprang bort, men lejonet sprang efter honom och rusade förbi honom, tills det hade kommit ett godt stycke i förväg, hvarpå det åter lade sig ned, som om det ville vänta tills han kommit närmare. Vedhuggaren gjorde nu åter helt om och sprang tillbaka; men lejonet störtade ännu en gång förbi honom och lade sig derefter ned, i det det stirrade på honom. Denna manöver upprepade djuret flera gånger, tills mannen slutligen störtade omkull på marken, utmattad af ångest och ansträngning. Lejonet gick då fram till honom, och sedan det hade undersökt honom från topp till tå, spatserade det bort med ett litet vänskapligt vrålande, som om det hjertligt fröjdade sig åt det puts, som det hade spelat honom. Vedhuggaren hade blifvit så skakad af denna händelse, att han måste hålla sängen i flera dagar.