amla märken och iakttagelser under Juli månad. Juli månad kallas i wåra almanacor hömånad, emedan inbergningen wanligen börjar och fortgår under denna manad. Runstafwen utmärker den 10 Jnli, Canutus (tnut), med lie, utmärkande tiden för slotterus början, och ett gammalt rdsprak säger: fprat ss Sankte Knut Kör bonden med lien ut. Dagarnes längd minslas under första hälften under denna hånad med pr medium 2 minuter, men under sednare hälften hed 31 min. dagligen. i De ljusa nätterna fortfara hela månaden, men ljusstyrkan tager efterhand, få att den ljunsa bågen allt mer och mer före instas sawäl i höjd fom utsträckning. Denna förändring är likwäl anffa ringa under första hälften of månaden, men mot dess flut örjar ljusminstningen blifwa mer och mer märkbar. i i En sommardag i Juni, Juli och början af Augusti, med fin ppiga vegetation, fin ljumma luft, sina ljusa nätter, under hwilka ftonstymningen och morgonrodnaden systonlikt räcka hwarandra anden, då hela naturen synes liksom fira fin bröllopsfest och allt bjuder menniskan att njuta lifwets behag, är owärderlig, och fwerträffas ide af Europas sydliga länder, fom eljeft i sa rikt rätt framför Norden äro begafwade. Blott 3 a 4 tunmar efter edan trastens rena, harmonista toner, lika en aftonbön, inledt nas ven till hwila, är redan lärkan med hela sangarhären färdig att örja fin glada morgonsang. En sommarnatt i Norden är ingen att; det är blott en obestriflig ljuf frymning, hwarunder naturen de fofwar, blott slumrar. Men allt är snart ater lif och rörelse; fwen menniskan är redan kl. 3 på morgonen med lian i handen ärdig att börja sitt langa dagsarbete. Den största jolhettans tidpunkt på året infaller under Suli ånad, och den s. rötmanaden inträffar wanligen omfring en 22 eller 23 samt warar ungefär en månad. Den bar fått itt namn deraf, att man i anfeende till atmosferens uppglödgade illstand under denna tid har swart att bewara kött och dylika atwaror fran förruttnelse. Denna tid har man ocksa gifwit be ämningen hund-dagarna, emedan bundftjernan eller Sirius fom sitter i nosen på ftjernbilden stora hunden) demna tid uppgar ita med solen. Allmogen har wid detta namn ej så origtigt fär tat begreppet swåra, arbetssamma dagar, emedan den mest arbetåamma tiden under aret med slottern och skörden under denna nånad inträffar. Om rötmånaden ingår klar och warm, utan att wara walmig. har man att förvänta ett godt år. Wäderleken plägar under uagra dagar wid månadens början ara föränderlig; men sedan fortfara wanligen de soliga dagarne ill nära månadens slut, då aska och slagregn inträffa. Regn i sednare häljten of Juli är gerna ihallande. Ett game nalt ordsprak säger: Hwad Juli och Augusti icke koka Kan September ide fteka. OM ett annat: Aftonrodnad ger Har natt, Morgonrodnad en måt hatt. Swillen förutsägelse wanligen flår in, på den grund att fer nomenet oftast inträffar wid westliga windar. Höras mycket thordön i denna månad, det tecknar, säger bondpraktikan, godt forn-år. Klart och wackert wäder inträffar om det wid solståndet mar wackert; om olonzborrarne flyga till sent på aftonen; om thordyfweln flyger owanligt hastigt och med ett surrande ljud; om röken ur skorstenar mornar och aftnar stiger rakt och högt uppåt; om nordostlig wind blåser samt om blodiglar i glasburkar halla fig wid wattenytan. En far morgon ger ofta en mulen dag, få ger ordspraket. Regnig och ruffig wäderlel har man att wänta om åskan går wid solnedgangen; om wattenfoglarna flitigt bada fig; om korpar och krakor skrika mycket. Om nordostlig mind uppkommer om morgonen efterföljes den wanligen af sydlig wind och ymnigt regn. Långwarigt regn är att förwänta om regnmaskar talrikt wisa sig; om daggen hastigt stiger i luften wid solens uppgång fan man och förwänta regn. Under månaden blomma: Stockrosor, hwita Liljor, Nejlika, Reseda, Lavendel, Provinsrosor, Wallmo, m. fl. Bland träden blomma Linden och Eken, och Hassel sätta frukt. Weckan efter den 19 Juli har, emedan alla dagarna bära frumtimmers-namn, fattt namn of fruntimmer8-mweckan, samt fått fägen om fig att wara wåt: den plär nemligen utmärka fig för ett ymnigt regnande; och regnar det den 20 är att förwänta swårt bergningswäder, äfwensom att inga nötter blifwa det året; ty, enligt främt-fpråtket: Wäter Greta i nöten, bli de föga till gagns. Mot slutet af månaden okuleras på sofwande ögat. Förut okulerade träd fästas wid pålar, på det de må mera rafa och ej stadas af blast. Den fom will uppdraga Stideloch Winbärsbus skar af frö, bör blanda de ifrån saften befriade fröen med torr sand och sedan utså dem 3 tum djupt. Med mycken frukt belastade grenar böra snart förses med stöttor.