Rit-konsten (för alldagligt bruk). —Här är ide frågan om det slag af rit: eller tecdtingskonst, fom leder till frambringande af konstalster i högre mening, eller målningar, hwilka ligga inom oms rådet af skön konst, utan blott om den wana och ficdlig: het i att rita eller teckna, fom är en ledning wid mert: ftällandet af allehanda dagligen förekommande arbeten. — Gerna må i allmänhet medgifwas, att det är ganska nyt: tigt för folk att funna läsa i bok (helst om man kan det få, att man werkligen begriper hwad man läser), äftvenfom att funna skrifwa sitt namn; men wi wilja nästan påstå, att det är för något hwar och isynnerhet för alla flag af arbetare ännu nyttigare att något kunna rita. Ty innan man företager fig ett arbete, få har man nas turligtwis en tanke eller föreställning inom fig hur detta ffall bli och fe ut när det engång är färdigt, det må nu wara det simplaste werk, en skopa, en saltkappe, ett ed: skjul eller hwad fom helst; men om man ide för fig förut har gjort en ritning eller åtminstone ett lätt ut: kast deröfwer, få inträffar det alltid, att ändringar ske och misstag göras under arbetets sjelfwa utförande med hyfweln, filen eller munslefwen, hwarigenom oftaft Hela salen blir bortskämd och all möda derpå är förspilld. Deremot, har man fin arbets-tanfe på förhand upptec nad på papperet, fan nagon skada på merfänmne och tid ide uppftå; ty man fan då inom fig utweckla och med blyertspennan ändra ritningen få mycket man will samt sedan och slutligen derefter utföra arbetet utan alla miftag. Derföre tro wi, att ritkonsten i denna mening är både nyttig och ytterst nödwändig för hwar och en mens niska i allmänhet och särdeles för dem, fom arbeta och skola lifnära fig med fina händer. — Det är naturligt: wis wåra handtwerkare af alla flag fom utföra alla i samhället wanliga arbeten, och ganska många af dem göra det ganska ffidligt; men det är mycket säkert, att de skulle göra allt mycket bättre och till billigare pris, om hwarenda arbetare eller werkmästare wore öfwad att göra ritning för den sak, han skall förfärdiga. Derigenom more oc hans inbillningskraft friare för åftadfommande af allehanda nya förslag och förbättringar inom hans werksamhet; ty genom ritfärdigheten hade han då ett förbindningsmedel mellan tanken och handen. Def utom blefwe det då först möjligt, att utan få mycket ledsamt mifförftånd och få många dyra misstag kunna meddela fig med en handtwerkare om en sak, fom man will ha gjord; ty det blir oss alltid omöjligt, att blott genom tal och beskrifningar, fom ofta bli ändlösa och tröttande, funna säkert och till fullt förstånd öfwerföra wår mening om ett tilltänkt arbete till werkställaren af detsamma, om wi sjelfwa icke funna göra en ritning öfwer saken för honom och denne hwarken fan uppteckna ett ritutkast eller begripa ett sådant, fom lemnas honom för arbetet. Så är werlligen det beklagliga förhållandet med wåra handtwerkare i detta afseende, och wi tro icke, att hwar hundrade arbetare i wårt Land kan för sig åstadlomma en nödig arbetsritning; ty de känna ju i t all: mänhet nu icke ens hwad ett ritbräde är eller hwad plan och genomskärning will säga! Men, då werlligen denna stora brist fins hos wåra aftade och sträfsamma handtwerkare och wi fe Huru swårt wåra flitiga arbetare med de bästa anlag hafwa för att utweckla fina förmögenheter till större och ädlare fonftskicklighet, fom lätt kunde wara mycket allmännare ibland dem, huru skall man wäl häruti kunna åwägabringa en högnödig förändring? — Jo, wi hoppas, att detta werts ligen efterhand fon åstadkommas; men ingalunda Bmars fen genom att blott klaga öfwer att skråen äro upphöjs da, under förmodan att det allenaft war dessa, fom i fordna dagar uti alla yrken utbildade ej blott wanliga