det för Direktionen, och såsom Direktionen förmodar, äfven för allmänheten, är omöjligt afgöra hvilka åtgärder kunnat till ett sådant klander gifva antedning, eller m. a. o. för hvad Direktionen i sina åtgärder i sjelfva verket anklagas. Direktionen, som med nöje ser att dess åtgöranden, de sanna och verkliga (och några andra hoppas Dir. att Tit. icke önskar att för allmänheten framställa?) läggas i öppen day, har derför ansett sig böra lyliyt uppmana Tit. att upplysa allmänheten om den närmare beskaflenheten af de svåra anklagelser, hvilka, såsom allmänheten måste antaga, Tit. ,haft särdeles talande skäl att framställa, helst allmånheten i annat fall uppenbarligen måste anse Tit. hafva uppträdt antingen emot eller utan bättre vetande, eller ock rent af i oädla afsigter. Dir. begär således få för allmänheten utredt: På hvilket ,egendomligt sätt de lånsökande i LåneKontoret behandlas? Genom hvilka vunna vupplusningar allmänheten erhållit insigt derom att Direktionen förfarit oklokt och :ensidigt? Hvilket ,nyckfulla beteende af Direktionen bedrifvits eller fortfarande bedrifres? I hvilket hänseende Dir. icke rätt uppfattat sin pligt och ställning till allmänheten? När och hvilka , intriger af Dir. i tysthet blifvit bedrifna? Hvilket det ,humör eller andra ojemnheter och inkonsequenser äro, som de lånebehöfvande böra uppmärksamma-k?e? Hvilket dylikt handlingssätt, eller hvilket sådant system Tit. afser med det, naturligtvis af Dir. begagnade, som skall leda till en förlamande verkan på företagsamheten och afsäslifvret!? IIvilka (enär i Låne-Kontoret å samma dag, som anmärkningen gäller, lärer afslagits flera vexlar, hvardera å 3,000 I:dr och Red. ju icke såsom Dir. är bunden af det potympliga stadgandet om tystlåtenhet) de personer äro som Tit. i Art. åsyftat och hvilka Tit. anser vederhåftige hrardera för 30,000 B:dr? Af hvilken Föorrånande egenskap det anmärkta afslaget är? Hvilken uppmåärksamhet förhållandet väckt och hvilken beifran det mot Direktionen skulle kunna framkalla? och slutligen Hvad som afses med ,emotiagandet af kalfstekar och annat och i hvilket hänseende detta har sammanhang med Direktionens åtgärder? Dessa frågor skulle Direktionen önska — ja! Dir. anser sig ega rättighet sådant fordra — måtte blifva till allmänhetens upplysning besvarade och utredda. Väl har Tit. i inledningen till sin Art. på förhand förklarat ,öfvertygelsens värma, äfven om den skulle förgå sig, vara bättre än den kalla beräkningen, men en sådan Redaktionens uppfattning, med hvilken svårligen allmänheten vill åtnoöjas, upphäfver icke den allmänt antagligare motsatta åsigten, som Dir. hyllar att den lugna beräkningen, eftertankan, är långt bättre, än den grundlösa uppbrusande känsloifvern. Wisby Låne-Kontor den och den Direktionen. Så ungefärligen ville vi att Direktionen hade skrifvit. , Hemlighetsmakeriet skulle då genom Direktionens egen åtgärd blifvit uppdagadt. Nu har väl, — förunderligt och sorgligt att omtala, — icke så skett; men om ock någon med de verkliga förhållandena obevandrad enfaldig stackare vill försöka inbilla Red. att Red. åtagit sig en god portion ansvarighet genom anfall af grava och sanningslösa beskyllningar mot en inrättning, hvars Direktion sedan Kontorets stiftelse vid alla revisioner ritsordats hafva afsett verkets säkerhet och bästa och Äförvaltningen med noggranhet utöfvat, så veta vi väl, att Red. icke lånar sitt öra åt sådant snack, utan tryggt stöder sig på opinionen i landet. Vi betvifla för ingen del, att Red., psom aldrig gjort sig känd för att med lältsinnighet och utan skäl utkasta beskyllningar och insinuationer, att Red., med sitt allkändt upplysta, varma och vaksamma nit för sanningens uppvädrande, att Red. som, såsom Red. sjelf så vackert pratar, uppfattat sitt deltagande i det offentliga lifvet från en något högre ståndpunkt, och inträdt inom dess strider med ännu högre afsigter , att Red., som är de lidandes vän och oombedd ,tager de förorättades försvar , att Ned., säga vi, — om ock emot Red. derigenom framkallas mycken ovilja — icke ett ögonblick skall tveka, äfven utan Direktionens svar, att för ,,sjelfvisk räadddhåga, eller för att nicke stötal, ,beifrat och i dagen framlägga desse ,sjelfrådiga embetsmäns nicker. Vi äro trertom förrissade, att Red. skall anse sig af sin publicistiska pligt uppkallad att icke med likgiltighet låta allting klanderfritt epassera, utan skonslöst, utan betänkande, framkasta faktiska beskyllningar och med oafränd ,uppmärksamhet följa det sätt hvarpå låneaffärerna hedrifres inom denna inroitlning; ,så att icke någon ensuldig och oriktig tro på Red:s inflytelse på något sätt blifver spridd hos allmänheten. Vi tro med tillförsigt på Red., och afbida derför med spänd väntan Red:s sakrika, alla usla och dolda biafsigter blottande nya anfall, och, med den förorättades harm, den förhatliga, visst icke oförvitliga Låne-Direktionens — kullerbytta. Tit. trogne Sekundant. P. S. Vi hade så när glömt (men det blir oss emellan!) uppmana Red. att, såsom en skylt på Red:s opartiskhet och alltid visade nobla beteende, införa denna artikel äfven i Red:s egen tidning. För den som svamlar vore det kanske klokt att förbigå den med stillatigande, men för den som lik Red. alltid stödjer sig på verkliga sakförhållanden TE At — LIC eQ ? 2 Ä 9