Wisby den 27 Februari. — Prestsällskapet höll den 19 dennes sitt winter möte, bewistadt of omkring 40 ledamöter, då efter några inledningsord af H. H. Biskopen och omnämnande af dagens wigtigaste samtalsämnen, fom skulle blifwa Ye ligions läsningen i folkskolan samt slutliga ordnandet af Prestsällskapets Läse-sällskap, behagade Biskopen uppläsa en märllig, ganska upplyfande och ur Konsistorii hand lingar samlad Historik om förra tiders under wisningswäsende här i Stiftet. — Derefter bör jade samtalet om Neligionsunderwisningen i i folk ffolan efter ledning af 10 förut uppställda frågor. Härunder talades om nödwändigheten att fördela ffolbarnen i lexlag, om bestämmandet af schema (Ywarige nom man och kunde undwika hwad fom nu stundom hän der eller att religiong-läsningen ibland tager bort tiden för andra läroämnen, fom också äro af stor wigt), om böcker och sjelfwa undevmwisnings-fättet, att katechesen först skulle Hel genomgas på en 4, 5 år (för att sålunda längre få behalla ungdomen i skolan), samt att barnen, sa snart de kunna få tämligen läsa innantill, skulle genast hämwisas till bibeln sjelf; hwillet sednare förslag doc af många motsades, äfwen med bewis af Luthers egna ord och föredöme, så att allmänna meningen derom blef, att då först anwända biilisk historia eller utdrag ur bibeln, (för att undwila swammel i religionsbegreppen samt för att ide befordra hit och dit dragande lärares eller pre difanters stridiga asigter), samt derefter kateches med tort förklaring, emedan lyrlans hela lärobyggnad der finnes i sammandrag: saledes, först innanläsning, sa biblisk historia, derefter lilla katechesen, ändtligen förklaringen och sist nödiga utanlexor. J afscende pa de i katechesen införda bibelspraken, mar allmänna tanfen, att katechefen med s. k. gamla bibelsprak, sasom staende i fyrkobibeln, helst matte i stolorna amvändas. Man pästod widare om igen, det man wanligen kan undwika att anwända monitörer wid religionseläsningen, och önskade man att presterskapet sa mycket fom möjligt måtte follskolan följa detta wigtiga ämne; men manga talare yttrade sig för bibehallandet af en förnuftigt anwänd utanläsning, hwilket och är hela allmogens bestämda önskan: ty det som anförtros barna-minnet, blir en hjertats skatt i en mognare ålder. Slutligen mente man, att mycket af Folkskolestadgans theori stundom omöjligen kan praftiseras på landtbyggden, och önskades allwarligt, att feminaris erna måtte lägga största wigt på de praktiska öfningarne sjelfwa sättet för underwisningens meddelande samt att dessa Sällskapets förhandlingar matte leda till werkliga resultater, fom kunde komma kyrkan och foltskolan till ;odo; och hoppades man, att märllig nytta härför skulle vinnas genom Folkffole-Jufpektorns resa denna sommar. — Man hade och beslutat, att genom friwilligt hop: fjutna medel understödja en afliden frifts-broders fjutiga dotter. Sedan förmiddags-famtalet med ftörfta liflighet räckt vän kl. 10 till 2 och hela Sällskapet intagit middag 8 Biskopen, fortsattes mötet på e. m., då mellan kl. Foch 5 Preftsällskapets nygrundade väfefäll tap fulltomligen ordnades och en fonumitte derför mal es. Derefter talades om sockenbandet i afseende på natt vardens meddelande åt utfocucs folk, widare om afffrifing af bewillningsaforag för kyrkornas utlänta medel, amt om fortfarande understöd för en aldrig embetsbroder. Sedan genomgicks och fattades beslut öfwer ett uppgjordt sörflag för kyrkobetjente, med radplägning deröfs ber punkt för punkt; och slutligen talades om ungdo nens ffol-alder. Och härmed afslutades fl. 4 9I e. m. Prestsällskapets nöte för denna gång med nagra lämpliga slutord af ). H. Viskopen, och antogs att nästa sammankomst möjs