Du dyra fosterland, du hjeltesjälars amma, Det rörda hjertats lof och hyllning tag emot! Den kärlek du har tändt skall oförbleknad flamma J lyckans solskensdag, wid stormars mörka hot. Jag känner mig få glad att bo bland dina söner; Jag länner mig få ftolt att kunna kallas din. Din framtid strålar ljus som swar på mina böner; Med wördnad blickar jag i dina häfder in.