— Eockerbet-odlingens framsteg på Gotland. Odlingen af den rotfrukt, hwaraf socker tillwerkas, anse wi af så stor wigt att publiciteten måste följa def fram steg med den uppmärksamhet som kan hafwa till följd att den stora allmänheten, synnerligen på wår OD, fmåningom fär fig inse de fördelar, hwilka kunna hemtas af denna odling samt följakteligen med fullt förtroende derpå nedlägga arbete, ej förglömmande de hundratufental riksdaler, fom hittills årligen utgifwits endast för artikeln socker och hwilla skulle kunna besparas genom detta arbete. Wi hafwa till den ändan förskaffat oss widimerad afstrift af nedanstående berättelse till Hushallnings-Sällstapets Förwaltnings-Utffott af Hr Löjtnanten Gregersson och Or Agronomen Gardell (begge praktiske jordbrukare). Till Gotlands Läns K:gl. Hush:s-Sällftaps Förmaltnings-Utffott! J enlighet med det oss af FörmaltningsUtffottet lemnade upps drag, hafwa wi besigtigat de till täflan anmälda, dels foderbet: odlingar, dels rotfruktsodlingar i allmänhet, och få öfwer denna besigtning afgifwa nedanstaends berättelse: Af sockerbetor woro på Öfwerreise i Westkinde odlade 2 tunnl. på 70 tunnl. akerareal, på Tjuls 7 tunnl. på 200 tunnl. areal, på Lunds 13 pa 40 tunnl., pa Gullauser 4 tunnl. pa 70 tunnl. areal, pa Karls 4 tunnl. pa 66 tunnl. aker, deri inberäknadt 20 tunnland ännu icke fullfärdig odling, pa Mörby 2 tunnl. pa 100 tunnl. areal och pa Jacksarfwe 4 tunnland. Skulle priset hafwa bestämts efter hwilket af dessa, med undantag kanske af Jacksarfwe, wackra och wälslötta fält wore det wackraste, få skulle uppdraget hafwa blifwit ganska swart, atminstone hwad andra priset widfomme, men då wi nu hade att blott jemföra sockerbetslandens ftorlek i förhallande till öppna arcalen, gjorde walet sig sjelft, da de alla, längt ifran att brista i det bestämda wilkoret, att wara för: swarligt stötta, ide lemnade nagot öfrigt i den wägen att önska. Som af ofwanstaende synes hade Karls i Tingstäde det största landet och då dessa dessutom woro de wackraste, ansagos de böra hafwa första priset 30 R:dr R:mt. Derefter war wisserligen Tjuls det wackraste, men dä, dels i betraktande af jordens på Tjuls bättre beskaffenhet än den på Gullauser, betorna pa sednare stället, ehuru nagot mindre, likwäl i förhallande till jordens beskaffenhet woro fullt jemförliga, och isynnerhet landet war större i i förhållande till egendomens akerareal, ansags Gullauser böra tilldelas andra priset 15 R:dr Å:mt. Den till betorna begagnade jorden utgjorde på Öfwerreise, Tjuls, Lunds, Karls och Mörby djup Ikerblandad stogsmylla på dels ler, dels klapperbotten. Af de till täflan anmälda rotfruktsodlingar i allmänhet, hafwa wi icke ansett oss böra till pris föresla nagon. Då wi under war resa besökte få manga af Myrodlingsbolagets egendomar, kunde wi icke, ehuru det ide hörde till wart upp: drag, neka oss tid att bese hwad öfrigt i landtbrukswäg wore ans märkningewärdt, och det torde kanske ide illa upptagas om mi nas ara sekunder upptaga Förmwaltn:s-Utffottets tid med yttrande härom. Hwad som äfwen och genaft gjorde ögat godt, mar den på alla ställen radande utmärkta ordning och med osparade kostnader herskande soliditet i allt hwad som war gjordt, och som wittnade om outtröttligheten och ordningssinnet hos den fom hade öfver: infeendet öfwer det hela. J landtbrukswäg förwanade oss först ett stycke Luzern wid Öfwerreise, der tredje skörden för aret Höll pa att bergas öfwer 1 fot läng på 5 a 6 tums mylla på Häll. Pa flera gärden funnos utmärkt wackra morötter, hwilka hade warit fullt förtjenta af pris om de hade warit till täflan anmälda. Wid Karls besågo wi en odling på 50 tunnland, indelad i stiften om 10 tunnland och dessa afdelta genom stora diken på hwars ena sida en stenmur, börjande pa dikets botten och höjande sig 13 fot öfwer jorden, utgjorde stängsel emellan sliftena. Det stora aflopps diket, delwis 3 a 4 alnar djupt, war äfwen sten satt på båda sidor, hwilket arbete war dels färdigt, dels under fortsättning; allt mi sande att inga kostnader blifwit sparade för att göra arbetet ändamalsenligt och waraktigt. Pa de flesta egendomarne woro att bese serdeles wackra rapsfällt, och utan att inlata oss i bedömandet af fördelen att odla raps till mognad, tyckes den os deremot efter den wackra wäxt wi sago, äfwen på medelmåttig jord, böra wara för: tjent af uppmärksamhet, sasom en ganska humusrit och billig grön: gödningswäxt. De utmärkt wackra höstsädesfälten wittnade som det öfriga om den omtanke som i allt war radande. Sanda den 4 Nowember 1861. N. G. Gregersson. C. W. Gardell. Likheten med originalet intygar: C. Liljeqwist. Häraf finna wi med innerlig tillfredsställelse att Sockerbetodlingen redan öfwergått från små försök till större på wunnen erfarenhet grundade företag. Enligt benäget meddelade uppgifter har detta års ... nnn3n3j i2 6