Bro-tratten har i äldsta tider lltid warit en hufwudort; och lksagan nämner, utom Örais ur i Garda, Talkstainar i Lär: ro och Knabbur på Han, dec as broder Baldur i Brofa om en af Gotlands mäktigaste öfdingar i heden tima, da han elt säkert hade offerstad och fälla sid fin gard. Efter S:kt Olofs förande af kristen tro här på andet är 1030, da de förftaniga munkarne malde de till of: er at de gamle gudarne invigs a oche för folket heliga ställen U?platfer för de nya kyrkorna, lef det fordna hedniska offerftälet i Bro snart prydt med ett ristet tempel, dit de nydöpte villigt infunno fig af wördnad ör den gamla helgedomen. ffolet, som länge war blondadt i row, bad och offrade der une er langa tider ömsom till Jung: ru Maria och Baldur, än till chor eller Hwita Krist; och ar eswa dubbla anledningar hafwa nanga stiftande fornsagor forts efwat om det märkwärdiga Bro, ch dess kyrka är ännu i wara agar en hednisk-katholsk offer tad. J sakristian synes den gamla vördade offer: eller heljo-tällan. Sa mäler sagan, att Bale ur ligger begrafwen i den stora ro-stainkalmen, der hans förvarade skatt är efe lang och ute vajd (lang fom en töm och Flera dylila fornsägner, eller dessa med flera förändringar, kunde tterligare tilläggas. Men Bro kyrka (särdeles wäl byggd, med wacker bildsirad sortal, fantastisla sigurer pa ut wäggarne och med en from bön da klockan om dat hylge cruce to Bro det helga korset i fro, är, fom sagdt mar, ännu ofer-Fyrfa, och sinka, barnfängsywinnor, folk i sjönäd och andra fran hela Gottand, fasta landet, aw r TI . Y vr bred fom ett of) den UA0y Foc ban stulle hitta tre dagar före domen, samt främst deribland en herrlig guldbägare, hwilken en modig karl med stort äfmentyr och lifsfara lyckades röfwa VYER U SIN —— ja fran Tyskland och England, vutlofwa dit än i dag talrika gafwor, hwilta stundom sändas med paskrift till Bro kyrka och ibland ockja instickas i hemlighet mellan kyrkdörren och tröskelstenen, da klockaren tager wara pa dem. stundom på aret gå till en hundra rikodaler. —Klockare porten, i trappgafwelsform och med ett stenkors öfwerst, star derjemte duns nu qwar, och war wäl octsa inkörsport till den fordna katholske Defa penningegafwor kunna ifran högens troll, hwarefter han skänkte den till nahvards-Falk at Bro kyrka, der den ännu find; men font är att den, enligt def nnuntelatinffa inskrift, ar 1485 fränktes dit af Gattmedr och Olef Austryftes i Fole. — Det bes rättas ock, att en bonde mid Hals nar ämnat offra ett par oxar till lyrkan för fin binda dotter, men, da barnet pa ditfärden redan börs jat fe templet, atrat fig, war: före hon om igen blef blind och hans oxar förwandlade till tva stora grastenar, Bro-dikar lök, bvrar), fom ännn star der inwid. — Ocksa omtalas 2:ne kärringar wid Aikes, fom på sjelfwa jul morgon kommo i sa häftig träta att de bannade hwarandra i sten, dertill de och straxt förwandlades; och sta ännn i Kwie Sten-ing 2:ne färvingformiga stenar. — En lärring wid Eriks war sa werldsgirig att hon bakade bröd pa en fördags-morgon; och da hon skurit det ena i kanten och fann att de ej woro fullgräds dade blef hon wred och swor, nratt de matte sta der tills de blefwo till ften: det blefwo de ok genast, och finnas ännu få dana stenhröd i samma korka. ligen förstörd!) gick och för ej läng tid sedan wägen in till Duss, der den mäktige höfdingen Duker i Bro fordom bodde; och war muntens prestgard. — Genom en dylik prydlig stenport (nn beftag: I oder för ei länge sedan ett gammalt hus med wäldiga murar fom kallades Dufmynte (mynthus); ty han hade rätt att devZmynta filhvers och guld pengar. AS I I — — df— ——g Ä bg få