— —— W — Känn dig sjelf, eller Geografi och Historia såsom grundämnen för medborgerlig uppfostran. (Förflags-tankar till wåra Folkffole-lärare). (Forts. fr. föreg. N:o). Nu först fan då läraren med rimlig utsigt till nå gon nytta förelägga barnen en karta, men ingalunda nå gon merlds-farta, ide engang hela Fäderneslandets, utan att börja med just kartan öfwer det Landskap uti Hmilfet barnet är födt. Och det är alldeles oförswarligt, att ide hwarje särskildt landskaps karta redan från follskolans början hängt på wäggen i hwarje folkskola; hwillet ocksa wisar att man icke allestädes i foltffolelävare-feminarierna drifwit det få wigtiga läroämnet, NG derneslandets geografi, pa rättaste sättet, utan i stället fyllt de blifwande lärarnes hufwuden med tomma ord och tusentals namn utan begrepp samt flitigt erercerat dem med den i allmänhet få onyttiga ort-utpefningen på karta. — Nej, må man alltid börja med beskrifningen af hemmets tomter och egen socken, den läraren med tif: ligt föredrag bör framställa. Att få mycket fan wara att anmärka och lära om hemsfoctnen förundrar barnet, det förwånas öfwer dess märkvärdigheter det ej känt, det wördar def gråa fornminnen och älskar dess hela danad af berg, sjöar och skog, det glädes ändtligen af att wara födt i ett sa wäl begafwadt fandffap och känner fig gladt och ftolt öfwer att wara t. ex. Östgöte, Dalkarl, Stå ning, o. s. w., samt kan slutligen börja ana den höga uppfriskande tanten att wara född och lefwa i det sköna och fria Swerige! Men, då wi m här endast framställt sättet att bibringa de unga det första ytliga begreppet om hwad karta är och hwad ett landskap i största allmänhet will säga, må man icke tro att man blott dermed fan ingifiva ffolbarnen dessa höga begrepp. Nej, för att winna dessa stora mal maste läraren ega eller förwärfwa fig åtminstone en del af de mangfaldiga kunskaper i geografien, hwarigenom han mättar föreläsa den samma med fysiska bewis, hem tade ur naturläran, resebeskrifningar och allrahelst af egen erfarenhet under resor: då först fan han sätta lif i de döda föremalen i wart Land, lifwa skogarna, bäckarna, fälten, bergen, ja sjelfwa stenlagren och jordmånen, så att de tala till ungdomen ett lefwande tal om Guds allmatt, wisdom och godhet samt framkalla kärleken till fö delfeort och fädernesland. — Till en sadan inledning till geografiens studium wilje wi till läsning för lära: ren anmäla de förträffliga Grunddragen till Meathematiska och Physiska Geografien af Palmblad, med den få wigtiga flimatLärman, mwerts och djur-geografien och underrättelsen om menniffan, m. m. Men, i stället för eller jemte denna widlyftigare bok, fan han och ftu dera den korta men begrepps-digra Snledningen till Platows Geografi, blott 15 sma sidor, hwillken inne haller alla de nödigaste grundbegreppen för geografifft förstand. Om läraren ocksa fan blott detta wäl och har befästat denna insigt med tännedom (utom Berlins Na turlära) af den lilla ypperliga ffriften Hwarföre och Derföre, så bör han kunna med framgång läsa geografi för fina barn. Och läses denna Ånledning ärligt, få att ingen prick deri förbigås, ide något flags utanlexa derwid tillates, utan allt göres begripligt genom ftändiga samtal, fragor och swar, och till fullo upplyses af ständiga ritningar på taflan och genom exempel, alltid tagna inom kretsen af barnens begrepp, deras närmaste omgifningar och hemort, då skall ungdomen werkligen fatta hwad jordbeffrifning will föga eller rediga begrepp om werldsalltet med dess folsystemer, wär jord, det menfte liaa samhället nd) mårg fåders sand desss fäarina och