Tekniska Elementarskolan i Örebro. Man behöfver endast tänka några och trettio år tillbaka, för att erinra sig att då i Sverige fanns endast ett från rikets ständer utgånget förslag till inrättande i Stockholm af en telnologisk läroanstalt, som, efter al K. M. år 1826 utfärdade nådiga stadgar organiserad, trädde i verksamhet år 1827). Icke långt efter nyssnämda tid framträdde (år 1829) en annan likartad, dock, genom en då inskränkt, från enskild stiftelse härledd tillgång för årliga utgifter, i början mindre omfattande undervisningsanstalt, Chalmerska slöjdskolan i Göteborg. Alltmer ökade anspråk på kunskaper och skicklighet hos ledarne och de arbetande inom näringarna, handtverken och slöjderna, ätvensom vid stora allmänna arbeten, jemte andra af vetenskaplig bildning beroende företag, påkallade tid efter annan icke blott en större verkningskrets för ofvanberörda teknologiska läroanstalter; men man fann äfven snart, att dessa en mera vetenskapligt praktisk bildning omfattande läroverk, fastän de merendels oafbrutet arbetade på motsvarande af sin bestämmelse, icke voro tillräckliga då det saknades tekniska elementarskolor inom flera landsorter, der de voro behöfliga. Berysskolan i Falun jemte sina elementarskolor, sysselsättande sig endast med den för bergsbruk och utbringande af metaller, deras bearbetande m. m. nödiga förberedande och högre vetenskapliga bildningen jemte dertill hörande hjelpmedel, utgör, som kändt är, ett särskildt system för teknisk undervisning. Det är bekant, att af förenämnda anledning vid flera riksdagar motioner väcktes, hvilka innefattande förslag till inrättande af tekniska elementarskolor i åtskilliga af Sveriges provinsstäder. Derigenom kunde de tekniska förberedande kunskaperna och en viss öfning för öfrigt utan för stor kostnad för lärjungarnes föräldrar och målsmän inhemtas nära hemmet eller på kortare afstånd derifrån än vid de båda först omförmälda läroverken. Rikets ständer omfattade, som man vet, med lika upplyst som tidsenlig bevågenhet dessa förslag, och så uppkommo tid efter annan tekniska elementarskolorna 1 Malmö, Norrköping, Örebro och Borås samt tekniska söndagsoch aftonskolan i Eskilstuna. Vi hafva till ämne för vårt meddelande vid detta tillfälle valt tekniska elementarskolan i Örebro derföre, att vi nyligen på stället inhemtat närmare kännedom om denna skolas förhållanden och dessutom blifvit benäget försedde med säkra uppgifter rörande densamma. Sedan rikets ständer år 1856 genom ett årligt anslag af allmänna medel, stort 7,500 r:dr r:mt, gjort inrättandet af nämda skola möjligt och befordrat undervisningens begynnelse uti inskränktare mening, i afseende på elev-antalet, öppnades skolan den 1 Oktober år 1857. Undervisningen omfattade då matematik, linearritning och frihandsteckning, mekanik, fysik, kemi, botanik och zoologi, språk, historia och geografi jemte arbete uti skolans verkstad, bestående i modellering, träsnideri samt åtskilliga metallarbetens utförande; men småningom ökades undervisningsämnena med bokföring, sång och gymnastik. Första året meddelades undervisning åt eleverna på blott en afdelning, men vid påföljande hösttermins början på tvenne afdelningar, en högre och en lägre. Sannolikt derför att man på orten i allmänhet ännu icke hunnit göra sig bekant med nyttan och nödvändigheten af en teknisk elementarskola, anmälde sig vid skolans öppnande endast tvenne ynglingar till inträde. Snart visade sig likväl en större tillförsigt i förenämde afseende, och med hvarje läs-år ökades elevernas antal. Efter inhemtande af tillförlitliga underrättelser om undervisningens framsteg och den nytta staden och orten deraf hemtat, blef af rikets ständer årliga anslaget för skolan från år 1858 förhöjdt till 12,000 r:dr r:mt. Under läs-året 1859—1860 hade, enligt den af direktionen till k. kommerskollegium afgifna berättelsen, 32 elever, af hvilka 17 vid nämda års början inskrifvits, åtnjutit undervisning på 2:ne afdelningar. Vid den vårtiden år 1860 anstälda ut2 gångsexamen hade fullständiga afgångsbetyg med—267 As 2W —