Tre Gotländska Studenters resa kring Landet. Ehuru här icke är frågan om egentliga studenter, så voro i fordna tider dock den märkelige E. II. den pusserlige 0. L. och framför alla den dråplige Carl Öström (ett qvickhufvud, en sorts Lidner och Biskop Lehnbergs systerson), så gamla och vuxna skol-ungdomar, att de då skulle lemna Visby läroverk för att följande höst frakta sig öfver till Uppsala. Men innan dess skulle de först, såsom fattiga studerande då plägade, viaticera, d. v. s. med Biskop Liitkemans promotorial eller tiggar-bref, stäldt till Stiftets pastores och öfrige ömhjertade innevånare, resa kring hela Gotland för att ödmjukeligen insamla högnödig viaticum eller rese-kost och underhåll för det blifvande akademiska tåget. Nå; men nu hade man visserligen cj råd att för resan bestå sig mer än en liten häst-kamel för den skraltiga vagnen (med en stor blåmålad kista uti), i hvilken de väntade gåfvorna af bröd, får-lår, gås-halfvor, smör-byttor, korfvar, gryn-påsar, ostar, ljusdankar, m. m. skulle bärgas; hvarföre ock alldrig mer än en af sällskapet i sin omgång fick åka: de två andra vännerna fingo gå jemte skjutsen och muntra sig med prat och hvarjehanda historier. Och så gick tåget från prestgård till prestgård, i socken och ur socken, mången god bit och kanske ett eller annat plåtstycke fick man samt öfver allt många välsignelser. Men det var egentligen hos Landets