Sockertillverkningen af Evitbetor i Frankrike. Då det kan vara äfven för oss intressant att erfara med hvilka ofanteliga jättesteg denna industri oafbrutet gått framåt i andra länder, så är det oss serdeles kärt att kunna meddela en på offenteliga handlingar grundad uppgift på den qvantitet socker, som af Ilvitbetor i Frankrike vid olika perioder af detta sekel blifvit tillverkad, hvaraf läsaren kan inse till hvilken grad konsten att af hvitbetans saft tillverka lika godt socker som af det Indiska socker-röret, oafbrutet stigit. Vi upptaga endast jemna milliontal af skålp. socker. År 1808 utgjorde tillverkningen blott 17 millioner skålpund, hvaremot den 1859 stigit till 309 millioner skålpund samt således på 50 års tid blifvit mer än sjuttondubblad. Från 1849 till 1851 började denna industri isynnerhet att taga fart och ökades då på 2 år från 90 millioner till 179 millioner skålpund. Under året från 1856 till 1857 steg den vidare från 212 millioner till 262 millioner skålp., hvarefter den oafbrutet vidare stigit. Hvitbetsockersabrikationen har således der ensamt på de sista 10 åren nära tredubblats och för närvarande tillverkas i Frankrike af hvitbetor två tredjedelar af allt der förbrukadt socker. Då det redan blitvit genom försök i större skala och från flera olika jordmåner utrönt, att vi här på Gotland kunna, lika väl som i F rankrike, Tyskland, Österrike, Polen och Ryssland, odla hvitbetor och deraf tillverka sirap och äfven socker med betydelig vinst, så anse vi dss förpligtade att meddela våra landsmän alla de upplysningar i detta ämne, som kunna bidraga till väckande af en allmän håg för odlingen af sockerbetor på vår foster-ö, hvilken af naturen är begåfvad med ett klimat och en jord, som begg i betydeligt högre grad än andra provinsers gynna denna odling. I Landserona har redan under många år socker blifvit fabriceradt af hvitbetor, odlade dels i närmaste grannskap af staden, dels ock på längre afstånd ända från trakten af Malmö. Detta socker hafva vi säkert ofta smakat utan att finna någon skillnad deremellan och vanligt rörsocker, och det är äfven helt naturligt, ty begge slagen äro fullkomligt lika till smak, uiseende, beståndsdelar och förmåga att meddela sötma; med ett ord de två äro ett och detsamma. För dem, hvilka ännu icke äro bekante med sättet att plantera och derefter under vexttiden behandla hvitbetan så att de erhålla en rik skörd med mycket sockerämne, meddelas härunder en praktisk handledning: Anvisning att odla Sockerhvitbetor. a) För dylik odling egnar sig bäst lättare, mullrik, i god kraft varande jord som föregående året burit vintersäd.