och Stenkumle-backe: gruset spolas bort vid ihållande starkt reqn och kala klippan med dess ojemnheter träder fram. Kunna väl Nolice-myndigheterna såsom syningsmän eller jag såsom entrepenör hjelpa ett sådant förhållande? Med stor förnumstighet säger Tit.: ,,det första angelägna vid en väg är att få den torr och att dertill fordras afdikningark; hvem vet icke det? Men hvarföre tillägger icke Tit. så gerna makadamisering eller chausse-anläggning? Att ,anlägga diken för vattnets afledande nära Stadsporterna har sig ej så lätt, isynnerhet som desse på flere ställen skulle sprängas i berget. Att vederbörande hittills icke ålagt Stadens innevånare sådane kostsamma afdilningar härleder sig sannolikt deraf, att de såväl som andra menniskor, Tit. undantagen, finnes vägarne goda, farbara samt årligen förbättrade, och till följe deraf ej vilja pålägga de med stora utlagor förut nog betungade innerånarne ännu drygare utgifter. Ifall Tit. ej begriper hvarföre vägarne nära Wisby äro sumpiga, så måste jag då upplysa Tit. derom att alla vägar ju blifva dåliga, ojemna och sumpiga efter ett ihållande regnviäder och der trafiken är stark. Utanför sjelfva Stockholm t. ex. äro vägarne under en regnig sommar och höst ganska jemmerliga. Vid Wisby sammanträffa flera vägar, Wisby är medelpunkten för hela Gotlands Handelsrörelse, och till Wisby har forslats på hjuldon i höst mer än 30,000 tunnor spannemål; är det då underligt att vägarne, efter en regnig och ruskig sommar och höst, äro sumpiga? Jag skulle kunna framlägga många flera exempel och bevis för mitt påstående att den väg är sumpig som under regnig vetderlek trafikeras mycket, men åtnöjer mig med hvad jag redan sagt; dock kan det ej skada att hänvisa Tit. till vägen emellan Bönders-backe och Klintehamn. Der är stark trafik och vägen der är också så svär vid vissa årstider att färdas, så att man nära på kan drunkna i smuts, och åändock tillhörer detta vägstycke icke ,,Landsvägarne vid Wisby, ändock afsynes denna vägbit af ,täflande Liinsmäm , och dertill befinner den sig i södra fögderiet, der det lärer finnas förbålt nitiske väigförståsigpåare till tjenstemän, som hafva hand om den saken. Detta vägstycke, hvilket tyvärr är lika svårt att hålla fritt från sump under en regnig årstid som vägarne vid Wisby, skulle då enligt Tit. Theorie heta ,Gotlands södra IIlärads kommunal-svinerik, se artikeln i G. T. N:o 48 ,,om Landsvägarne vid Wisby. Skulle G. T:s Redaktör ej göra sig det omaket att förvissa sig om sannfärdigheten af min uppgift rörande nyssnämnde vägstycke så långt beläget från Wisby, så gör blott en utfärd till det ställe, der skyldigheten för Staden att underhålla vägen tager slut och landets börjar, t.ex. till Djupqvior, och Tit. skall med egna ögon få öfvertyga sig om att skillnaden är i ögonen fallande till fördel för ,,Landsvägarne vid JVisby L. Till slut tager jag mig friheten gifva Tit. ett råd: lägg siq ej i smutsiga och sumpiga vägar eller dess vidmakthållande; det der förstår Ilt. icke. Vill Tit. emellertid någon annan gång behandla ämnen, som Tit., liksom detta, ej förstår, så fråga först någon som förstår det innan Tit. skrifver, och skrif icke, såsom nu, innan Tit. frågat. Wisby den 5 December 1860. Entreprenör af Vägarnas vid Wisby underhållande.