landtbrikare på Stenstuge i Endre och vardt år 1834 af bönderna i Gotlands Norra härad vald till Riksdagsman. Han blef snart derefter Kronofogde i samma härad, hvilken tjenst han med allmänt förtroende, framgång och heder bestridde nästan utan afhrott till sin död, som inträffade härstädes den 27 Nov. 1860. — Utom den sörjande makan, sonen, syskonen och hulda slägtingar skola många hjertevänner länge sakna Gustaf Kolmodin, som, med sin redbara vandel och sitt gammaldags rättframma och trefliga väsende, varit nog lycklig att ej ha egt hv: arken ovänner eller afundsmän. Men ej minst kännbar blir förlusten och saknaden bland Gotlands bönder, ibland hvilka han var född, hvilkas språk, tycken och önskningar han så väl förstod och hvilkas odelade förtroende han alltid hade och hedrade vid så många tillfällen. Och sällan har vår beskedliga allmoge haft en trognare Kronans tjenare bland sig, som med mera uppriktighet, rättvisa, vänlighet och ocgennytta varit dess rådare, ombestyrt äåoss uppdrag och angelligenheter samt dermed ock redeligen och alltid med hjertats godhet såsom en hedersman skött sina mängsaldiga tjenste-åligganden. — Derföre ära åt Hans minne, frid med Hans stoft! Vattighusets sjjon, 34 till antalet, förglömdes icke på II. K. IH. IIertigens af Gotland lndelbedag d. 15 Nov., utan trakterades på IIr Landsbhysaingen, m. m. Bildts bekostnad med hvarjehanda Förplligning samt punsch, hvari de hatiiga med tacksamma känslor i underdånighet och glädje drucko vår Hertigs skål; Fru Generalskan Bildt har ock vid samma tillfälle, dagen till heder, med undfägnad glädt Barnen i IL M. Drottning Desiderias flickskola. — En sak som man hittills förgätit omnämna. — Zidhkulan å härvarande Navigations-Skola kommer tillsvidare att falla Måndagar och Thiorsdagar kl. 1 e. m. — På förslaget till lediga landskamreraretjensten i Gotlands län har K. M:ts befh:de uppfört: 1:o t. f. landskamroraren J. Gardell, 2:o landskontoristen Th. Eneqvist och 3:o länsnotarien D. Calissendorst, hvarjemte K:gl. Maj:ts bef h:de till tjenstens erhållande forordat den förstnämnde. — Socsenhibliotlicek. Ett af de äldre sockenbibliothek i riket är det i Lena socken af erkestiftet, hvilket grundades redan 1854 med 22 årgångar af läsning för folket samt sedermera tillökats så att detsamma nu utgöres af 180 band. — I Wimmerby Veckotidning skrifves: Fastän Rikets Ständer för några riksdagar sedan såsom grund för blifvande sockenbibliotheker beslöto, att af den i många afseenden förtjenstfulla Läsning för folket, ett exemplar skulle tilldelas hvarje församling, så har man det oaktadt icke försport att det vördiga presterskapet lagt sin vinning om att några sockenbibliotheker blifvit inrättade. Här i orten ha vi oss icke bekant att flera finnas än i Rumskulla, Södra Wi och Djursdala, och att anstalter blifvit vidtagna för anskafsande af bibliotheker i Wimmerby, Frödinge och Ilvena församlingar. Det tyckes som det vördiga presterskapet till största delen skulle hafva samma åsigter, som en pastor inom ett närgränsande kontrakt lagt i dagen, nemligen att det vore alldeles öfverslödigt att åt lolket lallmogen) anskaffa någon annan läsning än katekesen, hvilken för dem borde vara nog.