andra orter och såsom lifvande rörelsen härstädes. Men, då detta är sannt och tillika är en stor fördel, böra vi ock alla göra allt för att vinna detta dubbla mål. Det är nemligen ej nog med att Consul Enequist åt staden skänkt ett dyrbart Badhus, att detsammas direktion har rätt mycket bestyr dervid och dess läkare och kamrör flinkt och artigt sköta sina åligganden, utan hela vår allmänhet måste göra sitt till, att locka hit talrika badgäster, genom billiga priser uppmuntra tilloppet samt efter råd och lägenhet och genom en vänlig umgängsamhet bereda de ankomnas trefnad. Ty, utom nöjet och det allmänneligen förädlande af att umgås med bildade resegäster, är det, då affärerna här visserligen äro små och man ej just afhört några djerfva planer för rörelsens ökande, af ej ringa vigt för värt samhälle, att genom fy landet af badgasternas många behot ofta lätt nog vinna nya och opåräknade inkomster. Blir nemligen Wisby såsom badort om somrarna flitigt besökt, förtjenar ju derpå ej blott värdshusidkaren, de som uthyra rum och bestyra gästernas uppassning, tvätt m. m., utan äfven alla som tillhandahålla dem hästar och båtar till dagliga utflygter; hvar och en som har något att sälja har deraf vinst, de handlande, handtverkaren, landtmannen, ja barn som sälja petrisikater och blommor eller visa en resande vägen och nästan alla, hvilka vilja en smula industriellt spekulera och maka åt sig för en tillfällig inkomst; hvilket allt, klokt och hofsamt begagnadt och småningom allt mera utveckladt, ingalunda för Gotland är någon småsak. Genom H. K. II. Princessan Eugenies vänliga uppträdande här och lyckosamma och märkbara tillfrisknande, vårt sköna klimat, våra märkvärdiga ruiners dragkraft, efter flera utmärkta läkares råd att såsom helsoort besöka Gotland (som bör blifva t. ex. det osunda Stockholms barnkammare), och då rätt många bad-gäster ankommit bit i år, smickra vi oss med hoppet att Wisby i en snar framtid kan vinna alla en omtyckt och helsobringande badorts fördelar. De flesta af stadsboarna vilja nog vinna denna båtnad (hvilket hufvudsakligen nu beror på dem sjelfva): men de hadbesökande måste ock öfverse med de små brister i många afseenden som naturligtvis i början måste förefinnas i ett litet samhälle med ringa tillgångar, hvilket hittills alldeles legat utom den stora nya verldsrörelsen och derföre ännu ej kan, såsom andra gamla bad-orter, vara tillvandt att emottaga och som sig bör fylla alla billiga önskningar för en mängd had-gäster. Vi hoppas säkert, att allt större ömsesidig belåtenhet härvid skall uppstå, när vi blifvit mera vana med dessa nya förhållanden, när Polheme äfven under sommarn får fortsätta sina turer mellan Wisby och Westervik, när våra planteringar hunnit tillväxa och gifva skugga, vackra promenad-platser kunnat anläggas i närheten af Badhuset eller i de s. k. Palisaderna samt för morgon-vandringar vid stranden utanför stads-muren långsmed Silfver-hättan (den man mot all historia och gammalt bruk kallar Student-alleen), då våra ruiner blifvit mera befriade från omgifvande skräp, läroverkets samlingar blifvit ordnade och när beqvämligare båtar, vurstar eller omnibusar hunnit tillkomma samt tillförseln af lifsförnödenheter efterhand blifvit lifligare och flera höteler också blifvit inrättade. Men allt detta skall tid till, k. Bad-gäster och hederliga Wisbyboar! och Rom bygges icke på en dag, och