Hvarjehanda. Den Svenska Konungafamiljen. (Ur ,Nytt Sockenbibliothek för 1860, 1:sta häft. Vi meddela här våra läsare några omdömen öfver medlemmarne af vår konungafamilj, sådana de uttalats i åtskilliga tidskrifter i så väl Tyskland som Danmark: Konung Carl den 15:de är en imponerande personlighet. IIans kroppsställning är kraftig, hans blick öppen och frimodig; han har nu skägget något kortare än förut och hans sköna, hög: panna vittnar om de manliga tankar, som dväljas derinom. Konung Carl är en man med lika stora kunskaper som hög bildning; han äger talang för målarekonsten och älskar den sköna litteraturen. — Bland hans ungdomsarbeten nämna vi sagan ,Fosterbröderna, som innehåller en gammal-nordisk sägen. Anledningen till denna dikt gafs af den hemlängtan, som under en resa i södra Tyskland en gång bemäktigade sig den unge Prinsens sinne och dref honom att på detta sätt uttala sin känsla. Arbetet är tryckt i några exemplar, men har icke varit tillgängligt i bokhandeln. Konungen har målat ett stycke, som föreställer den scen ur Svenska historien, när Gustaf Wasa upphanns af Dalkarlarne och återfördes i det ögonblick han förtviflade om Sveriges räddning och stod i begrepp att för alltid lemna riket. Denna målning kommer att få sin plats i det kapell, som man i den Svenska provinsen Dalarne tänker uppföra till minne af Gustaf Wasa. På en resa i Norrland och Lappland tog Konungen sjelf utsigter af dessa landsändars vilda trakter. Afven musiken hyllar Konungen, och hans sonora basstämma har ofta ljudit i Upsala-studenternas sånger. Att en så mångfaldigt begåfvad man, hvars väsen är okonstladt, vänligt, ärligt och uppriktigt, och som derjemte — hvilket nordens söner skatta särdeles högt — äger högst ovanliga kroppsliga krafter, kan blifva ett föremål för folkets beundran, är lätt att finna. Redan hans personlighet intager en till hans förmån, och liksom han har förstått att väl välja sina ministrar, så har han äfven ådagalagt kraft, bestämdhet och arbetsförmåga. Ett parti af den gamla liberala skolan sätter väl ännu icke något förtroende till Konungen, som man anser vara konservativ, men hittills hafva hans regeringshandlingar endast talat till hans fördel. Den Svenska Drottningen Lorisa, en Rederländsk Prinsessa, njuter stor popularitet genom sitt ädla hjerta och sin anspråkslösa välgörenhet. Anstalten för upptagandet af värnlösa barn, som blifvit stiftad i Stockholm och bär hennes namn, har att fröjda sig åt hennes synnerliga omsorg, och den Svenska öfversättningen af skriften Jane Anne Winscome, som utkommit till förmån för denna anstalt, är verkställd af Drottningen. Fromhet och ädel bildning räcka hos henne hvarandra handen. Det Kungliga paret har blott en enda dotter, den åttaåriga Prinsessan Lovisa, om hvars naiva infall man inom den förtroliga hofkretsen vet mycket att berätta. Den ende sonen, som nu hade varit Kronprins, blef snart bortryckt från de höga föräldrarna, och hans död var för dem en smärtsam förlust. Skulle Konungen sålunda — hvilket väl icke vore omöjligt — en gång icke lemna någon manlig arfvinge efter sig, så komoo Min Clara A2AO ttyada Fhha med olad 6.