En Brud på Wermdön. Af Norna Gist. Menniskan är i allmänhet fallen för att gå öfver än efter vatten. Vi resa utomlands, för att beundra natur och studera folklif, men hemma i fäiderneslandet ha vi inpå näsan mycken obekant fager natur, och många anmärkningsvärda seder. Bland de många vackra trakter i Sverige, är äfven Wermdön, hvars vestliga udde är blott en mil ungefär från Stockholms hamn. Der är en rikedom på berg, skog. lunder, gröna fält, blå vikar, bäckar och små insjöar, som är värd att betrakta. Wermdön ligger om sommaren som cen brud i saltsjöns armar. Antingen man far stor: segelleden, med Wermdön till höger, framåt Waxholm, eller med Wermdön till venster, den lilla leden, förbi det ståtliga Skuru, med templet på hergshöjden mellan gammal storskog, genom det romantiska Lennerstasundet med bugtande gröna stränder, der Tessin ämnade bygga sig ett hem, och framåt, så ser man icke annat än förtjusande Svenska utsigter. På Wermdön, närmare Stockholm, bor mycket herrskap, särdeles på de så kallade ligenheterna, men längre ut, och på kringliggande öar, bor det dugtiga skärfolket. Det är detta härdiga solk, som förser Stockholms-boarne med färsk sisk. Jag har ofta varit I skären. och har seft aft Bulan Sa 12.