Unsändt.) Till Redaktionen af Gotlands Läns nyaste tidning! Pastän Red. af Gotlands Tidning sjelf uppmanat till svars afgifvande å Ilerr N—ns på R—Ll i samma Tidning införda klander mot Lånekontorets i Wisby åtgärder och väl medgifvit bemälde Ilerre att få i tidningen införd en ytterligare skrift med förnekande af åtskilliga utaf de i svaret uppgifna facta, har likväl Red. af Gotlands Tidning varit nog illiberal att förneka insändaren att få genmilla IHerr N—uAs, dels osanna, dels vilseledande uppgifter och synes derigenom hafva helt och hållet stält sig på den ena tvistandes sida för att undertrycka de beriktiganden som Ilerr N—ns svar påkalla, hvadan ins. får hos Red. af Gotlands Läns nyaste tidning anhålla om intagande af följande från Red. af Gotlands Tidning återlemnade Genmäle till Herr N--n. Då II Nn uti sitt svar i N:o 20 af Gotlands Tidning beskyllat ins. för framläggande af osanna uppgifter, uppsåt att skada hans credit m.m. sådana vackra saker, så har ins. ansett sig böra bemöta dessa temligen djerft framkastade beskyllningar. Först påstår IIr N—n sig hafva betalt 115,000 R:dr för R—Ils egendom och ej 95,000 såsom ins. uppgifvit. — För att visa huru sannfärdigt detta IIr N—nsjöregifrande är, för hvilken riktighet jemväl Red. af Gotlands Tidning synes hafva iklädt sig ansvarighet, införes utdrag af den i N. häradets kyrkor upplästa utaf Ilr Domhafranden underskrifna uppbudsförteckning, deri tydligen förekommer att R—ls egendom blifvit för 95,000 It:dr Ieemt till Hr N—n försäld (1). Dessutom har han i följd af de utaf säljare och köpare utsedde compromissariers beslut till biläggande af yppad tvist om nedsättning af köpesumman fått en sådan nedsättning sig tillerkänd med 2,818 Rdr, så att IIr N—n i sjelfva verket ej utbetalt mera än 92, 132 Jlelr R:mt för nämnda cgendom. Ilvad IIr N—n må hafva nedlagt å egendomen till dess förbättring är något som hvarken kan vara kändt af allmänheten eller Directionen i lånekontoret, ännu mindre huru de uppgifne förbättringarne blifvit utförde eller hvari de må bestå. IIrad angår insändarens framkastade förmodan om möjliga anledningen dertill, att Hr N—n ej tillerkänts det år 1859 sökta fulla ereditivbeloppet, så yttrar Hr N—n att det är en osanning af ins. att creditivansökningen för sent inkommit. Beklagligtvis har IIr N—n icke låst rätt, ty så har ins. icke yttrat sig utan att ansökningen så sent inkommit att creditivfonden varit utöfver sitt belopp redan anlitad. Huruvida nu IIr N—n antingen af misstag icke läst rätt eller han förfalskat citaten för att derigenom komma i tillfälle påbörda ins. en osanning, som dock måste återfalla på lIr N—n sjelf, kan hans eget samvete bäst afgöra. Ilvad Ilr N—n yttrat derom att domaren i orten skall värderat lIIs egendom till 100,000 Je:dr R:mt m. m., så lemnas detta i sitt värde. Ilar domaren verkligen företagit värdering å egendomen så är väl Ilr N—n i besittning af värderingsinstrumentet, eljest torde de yttranden domaren möjligen må haft om egendomen vara att anse af alldeles enskild beskaffenhet och hade i så fall förnuftigtvis icke bort i denna tvistefråga åberopas. Domarens enskilda åsigt om en saks värde gäller ej mera än någon annans. Dessutom vet hvar och en att tiderne mycket förändrats sedan 18517, alt landtmannaproducter sedan dess betydligt fallit i pris, alt penningetillgångarne förminskats, att creditförhållanderne blifvit störde, att räntan stigit m. m., hvilket oemotsägligen mäste verka till nedsättning af fastighetsvärdena. IIr N—ns fråga om ins. ej torde vara bekant med domaren i häradet är en för denna tvist så främmande fråga att den endast synes förråda bemödande att bortblanda saken och inleda den på personliga bivägar, hvadan IIr Nn torde godhetsfullt ursäkta att hans nyfikenhet i denna del ej varder af insändaren tillfredsställd. Den af IIr N—n uppställde sats att en lånesökande som ej sjelf anses för vederhäftig ändock bör erhålla lån (1) Vid 1859 års lagtima Sommarting med Gotlands Norra härad beviljades uppbud första gången å följande fastigheter: S. 138. 38:0 13 mantal Rosendahl med tillydande Kalkugn, 137 mantal Stora Wede, åÅÅ mantal Tingstomt och mantal Hagvards, allt Kronoskatte i Follingbo socken, som Enkefru pastorskan Maria E. Lyth — — — — för 95,000 R:dr R:mt, enligt företedt köpecontract, försålt till hemmansägaren Niklas Nilsson.