upp mot Psalmernas höghet; så den som börjar: zudars Gud! Herren har talat, och Han har kallat Jorden.Ps. 89, 104, öfverstiga all vanlig inbillningsförmåga. yIvarken Ilomr eller någon annan hinner Esaias, då Han målar Guds Majestät, i hvars ögon Riken äro blott stoft och Dam, Verldsbyggnaden ett tält, som upslås i dag, och i morgon upryckes. Än har denna Prophet hela behaget och ömheten af en Eklog, än höjer Han sig ända till att lemna allt under sig. Hvar finner man i hela Litteraturen, så frågar Voltaire, något, i Det rörande, jemnlikt eller jemnförligt med den enkla berättelsen om Joseph, som återfinner och igenkänner sina bröder. Hvad kan i den Profana ålderdomen liknas med den ömme Jeremias, som begråter sitt folks olyckor? Eller Nahum, ccende på långt håll, i Andanom det stolta Ninive, salla under en oräknelig härs förstöringskraft? Man tycker sig se, denna omätliga krigshär, höra bullret af dess vapen och vagnar: allt är måladt så lifvande, att det griper inbillningskraften. Han lemnar IIomr långt efter sig. Läs vidare Daniel, då Han för Balthasar förkunnar Guds IIemnd, färdig att falla öfver Ilonom — och upsök, bland Forntidens yppersta Drag, någon Ting, som kan härmed jemnföras! Från Jobs Bok — Den troligen äldsta af alla — ända till UppenbarelseBoken, hvilka förvånande Taflor och Bilder, hvilka öfverallt strödda, höga, beundransvärda, hela själen uplyftande Tankar och Yttringar! Till Exempel Johannis Evangelium: Lifvet var Menniskornas Ljus. Det är: Deras Lycksalighet står på Deras Uplysning. ,Hvilken Tanke, för snart 2000 År sedan, yttrad af en Fiskare, hördes Professor Dahl utropa! Föröfrigt i Skriften, hvilket Sammanhang och Öfverensstämmelse! — Allt bibehåller Den Character, Det bör hafva — — — Historia, Beskrifning, Poösie, Wältalighet, Mysterier, Sedeläror och La gar — allt hörer tillhopa och understöder hvartannat. Korteligen! Det är just så mycken skiljnad, imellan De profana Poäterna och Propheterna, som skiljnaden är imellan Den sanna Enthusiasmen och Den falska. Propheterna, sannt inspirerade, uttrycka omisskänneligen, någonting Guddomligt. Hedna-Skalderna uplyfta sig stundom öfver sig sjelfva, men röja tillika, alltför tydligt den menskliga inskränktheten och svagheten. Det mest höga af hela Franska Witterheten anses vara Athalie af Rocine och Oderna af Rousseau. Ty! De hafva lånt af den heliga Skrift. PETR STENGARD.