skörd första året. Om hösten afskäres rankorna 1 fot ofvan jorden och kuporna betäckas för vintern med lång strö (full spillning), som om våren nedgräfves; men om våren det tredje och alla derpå följande är beskäras humlerötterna på så sätt, att jorden borttages ikring rötterna, hvarefter alla sidorötter bortskiäras och man endast qvarlemnar rotkronan och den på djupet gående hufvudroten. Sedan beskärningen är gjord betäckes roten med fin jord, derpå spillningen som betiäckte kupan, och derpå äter jord, hvilken jemnas så att kupan får sin form. När rankorna vuxit 2 å 3 fot långa bör man, helst solskensdagar, fastbinda 3:ne de starkaste vid hvarje stång, ty under regnväder eller i skugga iro de mera sköra och lättare afbrutna. Alla öfriga rankor bortskäras. IIumlans mogningstid inträffar vanligen i September, dock något olika efter olika humlesorter. Den bör skördas när humlekopporna äro gulgröna och lukta starkt och när mjölet i kopporna kännes klibbigt samt färgar handen när de i densamma söndergnuggas. Under torrt väder och när humlan är fri från dagg bör afplockningen af kopporna ske, men med mycken varsamhet att icke mjölet, som är i kopporna, afristes, ty detta mjöl är isynnerhet det verksammaste ämnet vid bryggning af öl och dricka; äfven måste man vara mycket uppmärksam på att ej några blad medfölja och komma bland kopporna, ty bladen förorsaka osmak på brygden. Sedan humlan är afplockad och sorterad bör den omsorgsfullt antingen lufttorkas, eller, om man har en större mängd, genom värma å kölnor eller särskildt dertill byggda torkugnar. IIvilket torkningssätt som begagnas bör humlan dagligen efterses, och när den är fullkomligt torr inpackas den, ju härdare ju bättre, i säckar eller täta lådor, hvarefter den förvaras antingen till afsalu eller eget behof. (Forts.)