Gotlands försvar. (Nu) tar han sköldens runda värn, Er. sol i blod. Hell dig, du frie man af jern, Du bonde god! All Landets ära växer ur Ditt fria bröst, I striden är du landets mur, I frid dess röst. E. TEGNER. När vi Gutar allvarligt tänka på allt det goda oss Herren beskärt i en god Konung, en nitisk styrelse, ett godt land, god frid, rättvis lag och allmän folkfrihet, må vi gerna erkänna, att vi på våra knän aldrig nog kunna fulltacka Gud för allt det goda Han gjort oss. Fattas något i vår folk-lycka, så ligga orsakerna helt och hållet i vår egen syndfullhet, oenighet eller dolskhet. När vi då ega så mycket godt, hafva vi ock mycket godt att förlora; och den, som ej i tid värjer sitt, han mister det ock. Men ett godt hem, frid och hederlig bergning med förnuft och folkfrihet skänker ett ädelt folk ej så lätt bort! Behåll det du hafver, att ingen tager din krona. En förståndig bonde, han ej blott bygger hus, gräfver diken och sår sina åkrar, men han följer väl ock det forn-gutniska ordspråket: ,tuna (gärdsla) man först och bugga (bygga) sen! och han omgifver snarast sina egor med en stark och försvars-gild gärdesgård; ty eljest skulle ju hans svett vara onödigt spilld om djur och ovänner när som helst kunde förderfva hans gröda eller störa hans husfrid. Såsom det är med bondens enskilta gård, så är det ock med ett helt land; och gärdesgården kring ett lands odling och frihet är landets krigshär. Hvad glädje är det eljest med all vår odling i andligt och jordiskt afseende, hvad är vårt lands trygghet och folkets frihet, om en fiende när som helst med lätt möda och blodig hand kan taga ifrån oss alla dessa dyrbara förmåner, trampa våra fält, bränna våra hus, roffa ifrån oss allt intill lifvet eller vräka oss under slafveriets nesliga ok! Icke så. Derföre, låtom oss i fridens och lyckans dagar ej såsom oförståndiga barn blott njuta af stundens glädje och de granna leksakerna, utan komma ihåg, att efter frid kan komma strid; och olyckligt då det folk, som ej i fridens stunder och i god tid rustat och öfvat sig till ett manligt försvar för Konung och Fosterland, för hus och hem, hustru och barn, för vår kristliga tro och ädla folkfrihet! Aro vi då ej redan vid krigets utbrott öfvade till striden för allt hvad oss heligt är, så är det för sent; och lika så gerna som de ovana och darrande händerna då först gripa efter geväret, det de ej kunna handtera, kunna de lika så gerna straxt framräckas att träl-bindas af den stolte segraren: och ve då det värnlösa folk, som ej i fridens dagar manligt öfvat sig till kriget och dermed fått mod i bröstet och stadighet i handen att nedslå vårt lands fiender! Bönderna på Gotland, som här ega nästan all jord, må vänja sig vid att i allmänna angelägenheter med sans och insigt vara i spetsen för Landet; och ingen förlorar derpå om Bonde-ståndet är upplyst och fosterländskt. Och bör allmogen minnas, att, då vid krigs-eländet mången annan kan taga sin egendom med sig och draga hädan, är detta alldeles omöjligt för landets bofasta jordgare. Derföre böra ock våra bönder vara de — — OA