veredd mellan denna Ö och Moderlandet. Derföre har Jag ock åt min Brorsson gifvit titel af Hertig af Gotland, att äfven inom min familj en erinran om denna del af fiiderneslandet skulle finnas. Jag är öfvertygad att Gotlands trofaste innevånare skola erkänna min välvilja och understödja mina omsorger för deras hembyggd. Jag sinner derpå ett bevis i de uttryck af tillgifvenhet och tacksamhet som nu blifvit inför Mig tolkade. Emottagen Mine Ilerrar försäkran om min Konungsliga nåd och bevågenhetå. Till II. K. II. Hertigen af Östergöthland öfverlemnade deputationen följande adress: Till H. K. H. Hertigen af Östergöthland! Många månader hafva ej förflutit sedan E. K. II. hugnade Gotland med ett nådigt besök, hvars glada hågkomster vi bevara i trofasta hjertan. Af den upplysta, oförtröttade uppmärksamhet, som E. K. H. täcktes egna ej blott vår forntid och dess herrliga minnen, utan ock, och än mer ät provinsens nuvarande lif, dess arbeten och förhoppningar, förstodo vi granneligen, att uti den högsinta kärlek, hvarmed E. K. II. omfattar fäderneslandet och dess utveckling, har vär fsosterö vunnit ett icke ringa rum. Till den under Sveriges flagga uppvuxne Furste, som sjelf i manlig skaldesång förherrligat ,Ostersjön och dess segerminnen, blickade också med hjertlig tillförsigt det folk, hvars vaggsång varit bruset af Ostersjöns vågor, och det gladde sig, att hos Konungasonen finna ett hjerta varmt för så väl arbetets ära som konstens idrott, och sjelft förtroget med dem båda. Sedan nämnde besök har Försynen hugnat E. K. H:s Furstliga Hus med den ljufva glädje, hvaröfver vi redan i enklaste ord haft nåden att uttrycka våra fosterländska känslor. Då nu den. talrika förening af gotländska män, som församlats att i festlig medborgerlig glädje fira den Arffurstes födelse, åt hvilken H.M. Konungen täckts förläna titeln: Hertig af Gotland, hembär den älskade Landsfadren sin underdåniga tacksamhet för detta nya bevis på Hans hulda bevågenhet, rärdes då tillåta, Högborne Furste! att vi äfven till E. K. H. och Dess Höga Gemål frambära vår varma underdåniga lyckönskan! Blifve den nyborne Furstesonen prydd af de vänsälla dygder, som gått i arf uti Hans Faders och Moders frejdade ätter! Måtte Han herrligt uppblomstra och länge lefva, till gagn och ära för fäderneslandet! Namnet Oscar Carl August glänser här bland löf och blommor i vår högtidssal: i våra hjertan brinner en ärlig svensk bön för Hans lycka. Östersjöns öga strålar af glädje och vär Hertig skola vi älska såsom vår ögonsten. II. K. H. Hertigen af Östergöthland behagade härtill svara: Mina IIerrar! Då det behagade Hans Maj:t Konungen att till Hertig af Gotland nämna min nyborne son, Oscar Carl August, beredde Han mig en sann och innerlig glädje. Jag älskar Gotland och dess trofasta Folk! Bland de tidiga och kära barndomsminnen, hvilka af en sednare ålders omvexlande företeelser och skiften aldrig kunna utplånas, hägrar klart för mitt sinne Gotlands vina, vågombrusade kust med sina lummiga lunder, sina gröna ängar och sina herrliga tempel. Min bekantskap med Gotland är årsbarn med min första sjöresa. Tjugo år hafva redan för—— we ii5 PR —