den blivit upphnatda, Så att all Hvad Som angar dessa ämnen nu finnes sammanfördt på ett ställe. Hvad sjelfva innehållet beträffar, så synes oss detsamma vara ett klart och konseqvent uttryck af de åsigter, hvilka under en fortsatt diskussion öfver dessa ämnen mer och mindre tydligt blifvit uttalade, och den deraf uppkommande allmänna opinionen; hvarföre det förekommer oss såsom dessa förslag hafva utsigt att vid blifvande riksdag antagas. — De ifrågavarande lagförslagen lyda som följer: . Å . 2 3 Förslag till förordning angående främmande trosbekännare och deras religions-utöfning. Med upphafvande af K. kungörelsen den 24 Januari 1781 och med ändring af hvad för öfrigti strid mot nedannämnde bestämmelser finnes stadgadt varder förordnadt som följer : 8. 1. Vilja kristna trosbekännare af annan lära, än den rena evangeliska, förena sig i församling, göre derom hos Konungen ansökning, och uppgifve dervid sin trosbekännelse och församlingsordning. Finner konungen, efter vederbörandes hörande, skäl att ansökningen bifalla, ege sålunda tillåtet främmande trossamfund rätt till fri religionsöfning inom de af lag och sedlighet bestämda gränsor; dock må offentliga kyrkobruk och andaktsofningar endast inom dylik församlings kyrka, bönehus eller kyrkogård förrättas. Enahanda rätt tillkomma ock de på grund af hittills gällande författningar redan bildade församlingar af främmunde trosbekännare. 8. 2. Församling, som i 1 S. sägs, vare oförhindrad att sjelf kalla prest eller lärare. Ilvarje församling anställe såsom föreståndare en välfrejdad person, hvars vård hennes angelägenheter anförtros kunna och göre derom anmälan, i Stockholm hos öfverståthållare-embetet och annorstädes i riket hos Konungens befallningshafvande. 8. 3. Varder rättigheten till fri religionsöfning missbrukad eller underlåter församlingen att iakttaga hvad i afseende å föreståndaren är i 2 S. stadgadt; då må, efter Konungens förordnande, församlingen upplösas. 8. 4, Föreståndaren åligge att noggrannt föra de anteckningar, som af Konungen föreskrifvas; att desamma inför domstol, Konungens befallningshafvande eller öfverstäth.-emb. vid anfordran förete; att inom en månad efter hvarje års slut till Konungens befallningshafvande eller öfverståth.-embetet aflemna förteckning å församlingens medlemmar samt under årets lopp ingångne äktenskap eller inträffade födelser eller dödsfall i församlingen; att på sätt, som för svenska kyrkans presterskap är stadgadt, utfärda betyg och till offentliga myndigheter lemna upplysningar om församlingens medlemmar; samt att för öfrigt ställa sig till efterrättelse lag och de särskilda föreskrifter, som af vederbörande honom meddelas. . Underlåter föreståndaren att iakttaga hvad enligt denna författning honom åligger, straffes med böter från och med tjugu till och med trehundra r:dr eller fängelse från och med två månader till och med ett år. . 5. Innan något hus eller rum af församlingen hegagnas till gudstjenst eller andaktsöfning, skall föreståndaren derom göra anmälan, å landet hos kronofogden i orten och i staden hos poliskammaren, der sådan finnes, men i annat fall hos magistraten. Vid församlingens gudstjenst eller andaktsöfning må ej den offentliga myndigheten i orten tillträde förvägras. . 6. Ej tillåtes någon munkeller nunneorden eller inrättande af kloster. Förvärfvande af fast egendom i riket vare främmande trosbekännares församlingar, inrättningar eller stiftelser förbjudet; dock må vara tillåtet främmande religionssamfund, hvarom i 1 S. sagdt är, med konungens tillstånd förvärfva eganderätt till den jord, som för utrymme till kyrka eller kyrkogård erfordras. Å Å allmänna begrafningsplatser må främmande trosbekännare hädanefter, likasom hittills, erhålla lägerstad för sina döde. Skolor och andra eomderrisningsanstalter må ej af främmande religionsbekännare inrättas eller upplåtas för andra än bekännare af deras egen troslära eller dessas barn. Sker annorledes, varde skolan eller undervisningsanstalten stängd och föreståndaren för densamma dömd till böter från och med femtio till och med trehundra r:dr. Vid enahanda bot vare ock främmande trosbekännare förbjudet att vid sammanlomst till andaktsöfning af svenska kyrkans medlemmar hålla föredrag. 8. 9. Lusning till äktenskap skall, oaktadt så väl mannen som qvinnan äro af främmande trosbekännelse, afkunnas i den till svenska kyrkan hörande församling, inom hvars område bruden är boende; dock att lysningen, der begge äro medlemmar af tillåtet främmande religionssamfund, af dess föreståndare utfärdas. Vigseln må i det fall att både mannen och qvinnan tillhöra främmande religionssamfund som tillåtet är, förrättas efter dess bruk. År blott endera medlem af sådant samfund, skall vigsel ske af svenska kyrkans presterskap.