IIVad allmänna Gudstjensten vidkommer, som under den ljusare årstiden på landet vanligen omvexlande börjar kl. 8 f. m. i den ena kyrkan och kl. 11 i den andra, men under den mörkare omkring 1 timme sednare, så bivistas den temligen talrikt och med stilla allvar af kyrkans anhängare. Döpelsen förrättas för det mesta omkring 8 dagar efter födelsen och sker vanligen i kyrkan, men äfven ofta i hemmen. Baptisterna hafva ej i allmänhet motsatt sig deras barns döpelse af presterna, men undandraga sig att dervid på något sätt biträda, hvaremot de ofta (vid tillfället) på ett hånande sätt yttra sig om förrättningen såsom en blött tom ceremoni. Tillfälle till begående af Herrans Nattvard är i de allra flesta församlingar enligt gammalt bruk lemnadt endast 4 gånger om året, i några få till och med blott 3 gånger, hvaremot på något ställe 6 Nattvardsgångar hållas årligen. Sabbaten helighålles i allmänhet mera än förr genom flitigare kyrkogång och Guds ords läsande och betraktande i hemmen på Söndagseftermiddagarne. Verldsliga arbeten förekomma mera sällan på Söndagen och vanligen blott under den bråda skördetiden. Dansnöjen och andra ungdomliga förlustelser med här förut mycket vanliga och i sig sjelfva oskyldiga folklekar på Söndagseftermiddagarne, äfvensom spel och dobbel synas på de flesta ställen hafva om icke försvunnit dock ganska mycket aftagit. I de församlingar, der det s. k. Läseriet vunnit mesta insteget, säges Sabbathens helighållande med nästan sariseisk noggranhet iakttagas inom åtskilliga riktningar af Läseriet, så att man till och med anser det såsom en synd att besöka Söndagsskolan. Oaktadt fitiga uppmaningar från presterskapet och en stor del bland folkskollärarne har Söndagsskolan blott på mycket få ställen kommit i gång. Såsom orsaker anföras folkets likgiltighet derför, samt på ett och annat ställe den omständigheten, att då flere folkskollärare tillika äro klockare och kantorer, dessa hafva att på Söndagseftermiddagarna åtfölja pastorerna på presterliga förrättningar. Den husliga andakten bemärkes öfverallt vara i tilltagande, fastän icke på alla ställen så som önskligt vore. Der den finnes, visar den sig i ett flitigare läsande af Bibeln och andra goda. skrifter af merändels äldre författare, dock mera enskildt än i konventikeln, och anses såsom ett arf från förfädernes religiösa anda, kanske något upplifvad af nyare tidens andliga rörelser, och af bättre beskaffenhet än den, som vanligen förefinnes i konventiklarna, helst som dessa understundom ledas af alldeles okunniga personer. Barnawndervisningen i hemmet synes hafva alltför mycket aftagit och på fera ställen helt och hållet försvunnit, sedan nya folkskolorna inrättades, hvarigenom allmogen mera än förr ansett sig befriad från skyldigheten att följa sina barns andliga utveckling. Der barnaundervisningen till följe af aflägsenhet från folkskolan eller af andra orsaker ännu endast i hemmen bedrifves, anses den på olika ställen mer och mindre god och tillfyllestgörande. I sammanhang härmed bör nämnas angående undervisningen i folkskolan, att den i norra kontraktet i allmänhet bedrifves med framgång, att allmogens förtroende för densamma tilltager samt att den flitigt besökes af barnen och med allt lifligare deltagande löljes at föräldrarne. Deremot säges förhållandet i de båda andra kontrakterna icke vara fullt så tillfredsställande, med undantag af de ställen, der särdeles nitiska och skickliga folkskolelärare finnas, att skolan der icke i allmänhet bivistas så talrikt som önskligt är, och åtnjuter mindre förtroende af föräldrarne, som mångenstädes ej inse nyttan deraf. Såsom orsaker till ett mindre talrikt bivistande af skolan anföras bland andra: åtskilliga trakters aflägsenhet från skolan, vissa årstiders olämplighet, behof af arbetshjelp i hemmen, fattigdom och flere föräldrars åsigt om lärokursens för långa utsträckning utöfver behofvet. Skollärarenas ringa lön a — 1