Article Image
Ivarjehanda. Eeligionskrig i Brasilien. En del af den tyska utvandringsströmmen tog för några år sedan riktningen till Brasilien, der den bland annat vid Porto Allegro bildade en blomstrande och lycklig koloni. Denna sommar stördes dock friden genom en dvinna, Jakobina Maurer, som påstod att Gud uppenbarat sig för henne och sagt att alla menniskor skulle tillbedja henne. Hon hade talrika slägtingar, som gnart slöto sig till henne, och äfven grannarne erkände henne med en raskhet, hvartill historien sedan Muhameds tid ej har något jemförligt att uppvisa. Hvilka bevis hon framlade, vet man ej, men hennes anhängare kallade henne genast den qvinliga KEristus-. Hennes öfversteprest var Hans Maurer. en äregirig och duglig man, som icke allenast omvände grannarne till den nya tron, utan äfven fattade den tanken att omvända hela nybygget och derpå med vapenmakt utbreda den nya läran öfver jorden. Under hans ledning började hycklarne, som man kallade dem, att rusta sig, och samla stora förråd af vapen och ammunition. När deras krigsförberedelser i juni månad voro till ända, framträdde de högtidligt med sin plan och uppfordrade de närmast boende att sluta sig till den nya kyrkan. Men detta väckte naturligtvis häftigt motstånd, och nu började mordoch plundringståg. Inberäknadt qvinnorna, som äfven buro vapen, voro hycklarne 50 man starka, hvadan de vidt kringspridda nybyggarne ej kunde sätta sig till motvärn, utan togo sin tillflykt till Porte Allegro, medan profetissan befallde att deras hem skulle bärjas med eld och svärd. I juli mänad ankommo regeringstrupper med fältkanoner, men fingo ett svärt arbete att fördrifva hycklarne ur de fasta ställningar, de intagit och förskansat. Ja, två gånger blefvo till och med regeringstrupperne slagna. Först d. 2 augusti omringades och stormades bycklarnes sista förskananing ehuru det kostade angriparne mycket. De uppmanade hycklarne att nedlägga vapen, hvartill dessa dock nekade, och de föllo fäktande till det yttersta. Profetissan blef genomborrad af en af sina egna rasande anhängare, som hade försökt betäcka henne, medan hon uppmuntrade sitt folk att ej gifva tappt. Icke ens hycklarnes späda barn öfveriefde nederlaget; de dräptes alla på Jacobinas befallning några dagar förut. Med en sådan förbittring har detta krig blifvit fördt, att det skall dröja många år innan nybygget kan återvinna den blomstrande ställning det innehade före religions krigets utbrott.

19 december 1874, sida 2

Thumbnail