tyckes det, i stället för att utsigterna skulle ljunna. — I juni månad förlidet år hade hr Halenzier engagerat Christina Nilsson för tolf representationer å den nya operan efter 1500 francs pr afton och en benefice. Då till vår berömda landsmanninnas repertoire endast hörer tre operor, Faust, Hamlet och Traviata, af hvilka den sistnämnda, såsom af en utländsk kompositör, icke kunde ifrågakomma, valdes på hennes önskan Hamlet, som också är hennes förnämsta rol, till den första aftonens representation för att sedan alternera med Faust. Den telegramvexling som härom uppstått är i hög grad karakteristisk. På underrättelsen om förändringen svarar fru Nilsson: Jog kan icke låta höra mig första aftonen i Margarethas rol som tillhör madame Carvalho par droit de erbation et de talent. — Hr Halanzier telegraferar en tid senare till Moskwa: Pressen, den artistiska kommissionen, hela verlden önskar blandad representation. Detta förliker allt. Er triumf skall bli så mycket större. — Nilsson: Om ni ej ger Hamlet, så skall jag besluta mig för Faust. — Halanzier: Nu är det omöjligt; mina dekorationer hinna ej bli färdiga. — Nilsson (skriftligen) i hufvudsak: Faust och Hamlet äro de enda operorna aftalade i vårt kontrakt. Jag uppträder aldrig i blandade representationer. Alltså ber jag er att återge mig min frihet och för oråningens skull telegrafera till mig det ni godkänner upphäfvandet af kontraktet. — Halanzier : Mottagit edert bref och kommer nu bedja er för sista gången att antaga blandadt spektakel med 3:e och 4:e akterna af Hamlet. Jag är säker på, att edert stora rykte skall växa ännu mera och eder triumf bli större än någonsin. Jag ber er derom såsom en personlig tjenst, för hvilken jag skall bli er evigt tacksam. — Nilsson: Då jag ej kan foga mig efter er sista bön oaktadt min önskan att göra er en personlig tjenst, betraktar jag vårt kontrakt, som brutet. Beklagar ifligt edra ledsamheter, till hvilka jag icke är skuld. Hvad är nu att göra... spela Faust? dekorationorna bli ej färdiga. Hamlet? publiken skulle göra en flendtlig demonstration på sjelfva nvigningsdagen och artisterna kanske strike. Man får eå godt man kan komponera en annan epresentation, och man måste hjelpa sig uten Nilsson både nu och kanske framdeles, hvilket värsta fall går för sig ehuru till men för alla arterna, operan, publiken och icke minst sånerskan sjelf. Också hoppas man, att hon möjigen ännu skall ge med sig. — — — — — ——L cwm— oo