Blick på pressen. Under rubrik Afakrlfning eller aflösning har N. D. A. för i tisdags en uppsats, den tredje i ordningen, rörande den vid nästa riksdag förekommande frågan om grundskatternas afekaffande. Efter att hafva uttalat några åsigter rörande de politiska eller Åklokhetsskälen, som åboropats för saken, fortsätter bladet, som följer: Åvenledes anmärkes, att det är ingalunda jordegarnes intresse, som här är med i spelet, ty utan tvifvel skola de sedermera vara villigo att åtaga sig lika stor bevillning som för annan fastighet, d. v. 8 5 öre för 100 kronors taxeringsvärde i stället för 3. Huru stor ersättning härigenom uppkommer, är ganska lätt uträknadt. Vi vilja med ett exempel belysa detta. I Upsala län finnes ett hemman u:r 1 Asker, hvars taxeringsvärde 1862 var 8000 kr. samt belastadt med grundskatter, som, uträknade i persedlar efter 1862 åra persedelvärde, uppgingo till 479 kr. 27 öre. Lägger man härtill bevillning för hemmanet efter 3 öre för 100 kronors taxeringsvärde, blifver summan af kronoutskylder 481 kr. 67 öre. Om man nu tänker sig, att grundskatterna på en gång aflyftas, så är det gifvet, att nämda hemman stiger i värde med ett belopp, motsvarande den kapitaliserande grundräntan eller efter fem för hundrade i rundt tal till 17,585 kronor. Då skulle, så vida gällande föreskrifter i bevillningsstadgan för öfrigt blifva oförändrade, detta hemman komma att i stället för grundskatter samt bevilluing efter 3 öre för 100 krenors fastighetsvärde komma att betala bevillning efter 5 öre för 100, d. v. s. i stället för 481 kr. 67 öre endast 8 kr. 80 öre; men hvem skall betala de återstående 472: 87? Troligen den nu a. k. privilegierade jorden och andra som råka betala bevillning. Och detta kallar man att begära endast rättvisa samt är helt förvånad öfver, att man icke vill för sämjans skull tillmötesgå så billiga pretentioner. Då man nu vet, att grundskatterna utgöra närmare 6 mill. kronor, hvartill ytterligare komma indelningsverkete kostnader