är särdeles väl belägen. Det är fldeikommissets boningshus, som visar den gammalt kända hvita gafveln, då man färdas å vägen mellan Gåsebäck och Ramlösa brunn. Ultuna landtbruksinstitut. Sedan if vorståthållaren gretve C. G. af Ugglas ollkännagifvit sig vara af tjensteäligganden hindrad att qvarstä i styrelsen för nämde institut, har K. M:t frikellat honom från detta uppdrag samt förordnat bruksegaren frib. C. . A. Tamm att i frih. af Ugglas ställe vara ledamot i bemäldo styrelse. — Grefve A. L. Hamilton, hvara uppdrag att vara ledamot och ordförande i i fråga varande styrelse med innevar. år tilländagår, har samtidigt förordnats att nämde poster fortfarande bestrida. Ett ovanligt fall; I Posttidn. freddelas följande: Jemte förmälan, att Öster Rekarne häradsboer af tacksamhet och erkänsla mot lånsmannen C. G. Berglund ej mindre för nitisk och pligttrogen tjensteutöfning än ock för utom tjenaten visad beredvillighet att såväl i juridiska som kommunala och ekonomiska frågor tillhandagå bäradsboarne med råd och upplysningar utan att derför emottaga någon ersättning, på tretionde årsdagen af Berglunds tillträde till länsmanstjensten i nämde härad, d. 13 sistl. juni, tillbjudit honom en af några ulfverpjerer bestående gåfva, som inköpts för penningar, anskaffade genom frivilliga bidrag från nästam alla häradaboarne, men att Berglund förklarat sig vara på grund af gällande författningar hindrad att den erbjudna gåfvan emottaga, hafva J. Carlsson, godsegaren J. A. Gyllenspetz, landtbrukaren L. Åkerman med flera invånare i Öster Rekarne härad, uti en till K. M:t ingifven skrift anhållit, det K. M:t måtte tillåta länsmannen Berglund att emottaga förberörda af häradsboerna genom frivilliga bidrag inköpta gåfva. Vid föredragning häraf har K. M:t, som ansett förevarande ansökning, så vida deruti omförmälda gålva skulle vara att hänföra till sådant sammanskott, kostnad, utgift eller arbete, som i 25 kapitlet 6 5S strafflagen afses, ej kunna vinna bifall, i öfrigt funnit samma ansökning ej till vidare yttrande eller åtgärd föranleda. 4? Ångaren Helenes förolyckande. Härom? meddelas i Aftonbl. ytterligare följande sorgliga detaljer: Enligt till redarne ingänget telegram har ingen af de vid skeppsbrottet omkomne flutit i land. Utom befäl och besättning, utgörande till sammans 14 man, funnos äfven tre qvinnor om bord, bland hvilka restauratrisen, hvilkens namn är Ceoilia Olsson. Från Stockholm medföljde endast en passagerare, en ung man om 22 år vid namn Åberg, hvilken varit anstäld å Svanberg C:is kontor derstädes. Hans mening var att stanna ute någon tid, för att fullkomna sig i språk. Hr Åberg är bördig från Upsala. Ångaren afgick från Stockholm d. 7 d:s med bufvudlast af c:a 200 tons stångjern och c:a 50 tons koppar, till Skutskär, der ytterligare lastades c:a 400 tons stångjern och ett parti lingonris från Finland, afsedt för matt-tillverkning. Någon trälast, såsom förut uppgifvita, inlastades icke i Skutskär, ej heller återvände fartyget till Stockholm. Söndagen den 18 afgick fartyget från Köpenhamn, der det fylt sitt kolförråd, och derifrån telegraferades till Stookholm, att allt var godt och väl ombord. Vårdslös gäldenär. För vårdslöst förhållande mot borgenärer dömdes inför rådhusrätten i Skara sistl. mändag f. d. handl. P. G. Larsson att hållas i fängelde under tvenne mänader. — Vid inventering d. 25 maj 1873 af Larssons bo befanns en brist af kr. 571: 85 vara rådande och bade sedermera till konkursens början eller på mindre än ett år denna brist ökats till kr. 7,555: 67, utan att L. kunnat för tillkomsten deraf nöjaktigt redogöra. — Hvar Larsson för närvarande vistas är obekant. 4 Svensk Tidskrift kommer från och med nästa år att utgifvas i ett större antal häften och efter en något förändrad plan, så att åt naturvetenskapliga uppsatser lemnats ett större utrymme, liksom åt redogörelsen för norsk och dansk litteratur. Bland dem, som utlofvat bidrag, nämnas: för naturvetenskap: F. C. Areechough, Erik Edlund, Sven Lovön, E. A. Wijkander; för filosofi och skönlitteratur: J. J. Borelius, G. Ljunggren, A. Th. Lysander, C. R. Nyblom, V. Rydberg; för aistoris, statistik och ekonomi: J. W. Arnberg, J. Helletenius, O. G. Malmström, OC. T. Odhner; för språk och arkeologi: G. Djurklon, H. Hildebrand, N. Linder, O. Montelius och M. B. Richert. Redaktionen kommer att utgöras af Hans Forssell och Harald Hjärne. Ärsväxten. Af länsstyrelsens i Södermanland berättelse om skörden derstädes innevarande år inhemtas, att askaatningen af hösteädet, råg och hvete, kan anses god; af korn, hafre, blandsäd, ärter, bönor, vieker och rotfrukter, utom potates, under modelmåttan: at potates god samt af spånadsväxter, hvilka dock endast obetydligt odlas, såsom närmande sig missväxt, att höskörden så väl från odlad jord som från naturliga ängar har utfallit ätvenledes under medelmåttan i alseende å mängden, men är, lika med sädeagrödan, af utmärkt beskaffenhet samt att skörden, i allmänhet bedömd, kan anses såsom nära medelmåttig. Från Grava i Wermland akrifves till en Karlstadstidnigg: Med årets gröda ser det ganska bekymmersamt ut. En mängd vårsäd, som blifvit skuren grön, står ännu ute och ganska få lära kunna beräkna utsäde. Då nu höskörden är ringa, delvis snart sagdt ingen, och dertill brist på utsäde, ser det verkligen LA . — — Han tryckte handen på Fleur-de-Mei ooh honom, på det sättet undvikande hvarje förklarin