Article Image
dom. Det ser nästan ut som om de mäktiga slägtintressen, Bismarck; i denna sak manat ut, börjat vinna mer och mer gehör på högsta ort. Från Paris bekräftas nu, att spanska sändebudet derstädes till franske utrikesministern hertig de Decazos ötverlemnat en note, hvilken har omfånget af ett formligt memorandum och uppräknar en del fakta, af hvilka skall framgå, att carlisterna gynnats af Frankrike. Den spanska noten kan anses som svar på en förutgången note från Decazes, i hvilken samma beskyllningar redan vederlagts. Den spanska noten söker visa, att tillräckligt öfvervakande af Pyrenåegränsen aldrig egt rum, hvarken under Thiers eller under den nationala försvarsregeringen eller ens under Napoleon. På grund deraf att de tyska tidningarne varit i tillfälle att tidigt underrätta om tillvaron at detta nya diplomatiska aktstycke fäster franeka bladet le Temps spetsigt uppmärksamheten derpå, att notisen härom, fastän spansk till sitt ureprung, likväl är tysk genom sin sörmedlieg. Den har kommit från Berlin till Köln Zeit, VIndep. belge och Times, och kanske äfveu till det officiela Strasbourgsbladet. Berlin har således haft kunskap om noten före Paris; vi säga, väl förståendes, icke före franska regeringen. Att noten framkommit genom en samverkan mellan Madrid och Berlin, kan på goda grunder antagas för troligt. Det är derför ingalunda omöjligt, att den kan komma att leda till vissa diplomatiska följder af större omfattning, än hvad nu i början synes. Och det skall kanske komwa att snart visa sig, i hvad mån hela den gräshoppsvärm af tyska agenter, som uppehåller sig på spansk franska gränsen, har verkat. Å IIvad ställningen i sjelfva Spanien beträffar, är den fortfarande oklar. OCarlisterna ha lidit några motgångar, hvilka likväl icke synas vara af någon betydenhet; men den inom deras led rådande oenigheten är måhända vigtigare. Förutom Dorregaray, har ett större antal högre officerare lemnat Don Carlos. hDaligt Madrid-uppgifter, skulle general Morienes, som står i centern (Tafalla), general Laserna, som står vid Estella, och general Jovellar, som redan inträngt från Oastilien i Biecaia, hafva slagit en krets kring carlisterna, hvilken är dem vida öfverlägsen i stridskrafter och blir med hvarje dag allt tätare. Dei Carrascal under Mendiri och i Catalonien under Borriz stående carlisterna skola förena sig och inskränka sig till försvaret. I ett bref från Santander till Pall Mall Gazette heter det dock, att carlisterna återigen hota Bilbao och hafva 5 till 6,000 alnar från sästet Bandaras uppkastats starkt förskansade vallar, och deras styrka i trakten ökas mera med hvarje dag. Från Nordamerikas Förenta stater ingår den ganska vigtiga underrättelsen, att general Grant icke ämnar att för tredje gången uppträda som kandidat till presidentekapet. Han har låtit sin sjöminister, Robeson, offentligen förklara detta vid ett i Paterson nyligen hållet, särdeles talrikt möte. Som bekant lägger den amerikanska författningen icke något hinder i vägen för återval at republikens presidont, Washingtons vägran att för tredje gången öfvertaga befattniogen har dock gjort det till en lag för hans efterföljare. Det har dock förut varit sagdt, att general Grant skulie ha för afsigt att uppträda äfven vid stundande val som kandidat, och detta oroade dem, som äro ifriga efter, att de republikanska institutionerna må bibehållas icke blott till formen utan äfven till andan. Dessa farhågor ha således nu skingrats genom den offentliga förklaringen, att! presidenten Grant icke vill göra något, som kan anses vara stridande mot landets intressen och traditioner,

15 oktober 1874, sida 3

Thumbnail