— ——ErTt — följda af oordringar och ohyggligheter, vid hvilkas åsyn hvarje sosterlandsvän måste känna sig smärtsamt slagen af den tanken: hurudant skall vårt folk till slut blifva, då det visar eådana egenskaper och jublar öfver sin egen uselhet ? Dessa marknader hafva nu förlorat all sin betydelse, och deras bibehållande kan ej vara till någon verklig fördel. Kreatursmöten hållas ju i städer och på landebygden, torgdagar fionas, der landtmannen kan få afsätta sina produkter, på dessa kunna affärer göras, bär kan utbyte ske af alla de produkter, som pläga omsättas på en marknad. Och att marknaderna äro obehöfliga framgår deraf att de allt mer förlora sin betydelse såsom omsättningens befordrare, hvilket vi kunna se här, då ju allmänt erkännes, att nu för tiden göras mycket få och obetydliga affärer på marknaderna, de äro nu nästan att betrakta endast såsom folknöjen af sämre slag. Visserligen säger almanackan, att Nyköpings marknad är blott kreatursmarknad, men så länge vederbörande tillåta stånd att uppsättas och marknadenöjen att finnas, så qvarstår i folkets föreställning ändock marknaden såsom något utomordentligt, som utöfvar en mäktig dragningskraft på sinnena. Tag bort det der namnet marknad och säg blott kreatursmöte, tillåt inga stånd för försäljning eller tält och annat otyg för nöjet att finnas, och vi kunna tryggt påstå, att den magiska förtrollningen skall försvinna, och folket skall helt lugnt komma att sköta sina affärer, utan att hängifva sig åt dessa på marknader lika vanliga som sorgliga oordentligheter. Der ringa polisstyrkan kan ej med bästa vilja i verlden afstyra eller förekomma alla oordningar, och om också de yttre olägenheterna kunde förokommas, eå är dock den skada, som i sedligt hänseende åstadkommes genom marknaden så stor, att den ej kan beräknas. De unga så ju här se och höra eådant, som aldrig borde få nalkas dem. En enda sådan dag med all dess uselhet är tillräcklig att göra om intet verkan af ett helt års undervisning i religion och sedlighet. Bort derföre med dessa sedeförderfvande tillställningar! Måtte vi aldrig mera så skåda ett marknadelifs styggelser på våra gator! N. Wermlands tidning illustrerar förhållandet med ett bref från Arvika af d. 5 d:s, i hvilket det heter: Vår otrefliga marknad är nu, Gudilof, slut; vederstyggliga minnesmärken finnas likväl ännu qvar på torget, der man nu är sysselsatt att undanrödja dem. Väderleken bar under hela marknaden varit regnig, stormig och vinterlikt kall. Handel och rörelse har i följd deraf varit klen, eburu ett ganska betydligt antal af ortens allmoge infunnit sig. Tillförseln at landtmannaprodukter var betydlig, och priserna temligen höga. Den ovanliga mängd af säljare, som infunnit sig, gjorde alla dålig marknad. Allmogen var mest litvad tör handel med bränvin och andra dryckesvaror. Krogar och värdshus voro uppfylda af rusiga personer, bättre och ordentligt folk hvarken ville eller kunde tränga sig in på det s. k. Stadshotellet. Några slagsmål eller tjufnader athördes icke. Att lönkrögeriet bedrefs öfverallt är sannolikt, ty på de priviligierade ställena kunde endast en ringa del af de öfverlastade personer, som öfverallt kryssade på torg och gator, rymmas. Under rubriken ÅSmå Bref innehåller Jönk. tidn. en del betraktelser öfver Götedorgsförhållanden. Det heter bland annat som töljer: Huru litet det är, som man hinner iakttaga vid en dags besök i Göteborg, så är det dock något deribland, som kan ge anledning till en eller annan jemförelse, och efter som jag nyligen företagit eu dylik liten tripp, begagnar jag tillfället att prata några ord derom i mitt anspråkslösa bref. Det, som mest frapperar främlingen i rikets andra stad och som äfven utgör infödingarnas billiga förargelse, är det snart sagdt usla skick, hvari hotellväsendet derstädes befioner sig; men äfven i afseende på de freqventablare restaurationerna finnas så många rättfärdiga anmärkningar att göra både emot hvad som serveras, hur det serveras och de priser, som ett oskäligt vinstbegär utkräfver, att man sannerligen kan förvåna sig ötver det flegmatiska lugn, som icke vidtager några preventiva åtgärder emot detta — icke vanfrejdade — men af vanan frejdade röfvarväsende. Hvad frågan om uppförande at ett tidsenligt hotell derstädes beträffar, så har jag visserligen i avisorna sett några uppgifter rörande aktieteckning till ett dylikt; men i fråga om valet af plats lära meningarne ännu vara lika delade, som de i det ötriga landet äro odelade derom, att Göteborg står efter många af våra smästäder i förmåga att på ett någorlunda hyggligt sätt härbergera vare sig landsmän eller utländingar, och när man dertill på det förnäinsta hotellet för ett rum, försedt med en rostig kamin, ett rankigt bord, en spräckt spegel, en trasig matta, en gänglig kommod och det öfriga derefter, får betala kr. 2: 50 för en natt, samt dessutom drickspenningar till betjeningen, så har man vunnit en ertarenhet, som berättigar en att skynda sig derifrån så fort man hinner. qväll. Det tjenar ingenting till, att jag upp: