— —t k — grannar. Franska bankens hela guldimport under augusti månad var Å 4, 200,000, hvaraf icke fullt en million kom från England: Det öfriga kom till högst betydlig del från Tyskland. Detta kan icke fortfara utan att sluta med att leda till men för Preussiska banken, och följden blir en allmän förhöjning af diskontot. Det finnes ingen enda af de stora bankerna, som har något egentligt öfverflöd på peaningar och de kunna följaktligen icke hjelpa den ena den andra, och en viss fasthet i diskontosatserna är derföre nödvändig för den närmaste tiden. — Öfver hufvud kan man säga, att penningmarknadens allmänna ställning för ögonblicket är alldeles olika hvad den var samma tid i fjor. Diskonteringarne äro slappa, och den tryckning som utöfvas af Franska banken är af alldeles olika slag mot den som för ett år sedan var för handen genom behofvet för den tyska myntningen och genom den amerikanska krisen. Man har derföre nu icke att med snaraste vänta någon ytterligt gående stigning at diskontot och det skulle icke behöfva förekomma någon alls, om det icke vore för svagheten i bankreserverna. En fransk författare hr de Malarce, som särskildt sysselsatt sig med Sparbanksväsendet har i Revue des Deux Mondes och i ÅEconomiste Fransais ifrigt tagit till orda för beredande åt de arbetande klasgerna i Frankrike af samma lättnader för sparbanksplaceringar som ega rum i England, Österrike och andra europeiska stater. Ehuru det franska folket anses vara kanske mera böjdt för afläggande af besparingar än något annat, så har beloppet af de i sparbankerna placerade summorna äfven före kriget aldrig öfverstigit 720 mill. francs, och har nu nedgått till 540 millioner, hvaremot de engelska sparbankerna för närvarande svara för ett belopp som motsvarar 1490 mill. francs och de österrikiska för 1510 millioner. Det på hvarje person af befolkningen belöpande beloppet är i Österrike 41 francs och i England 46, men i Frankrike endast 15 francs. Den närmaste orsaken till denna underlägsenhet är det ringa antal sparbanker som finnes i Frankrike; Medan det i England finnes öfver 5000 sådana, privata eller postbyråer, har Frankrike icke mer än 1142 st., afdelningskontoren inberäknade. Det finnes ännu 1175 stadskommuner i sistnämnde land, som icke ha något tecken till sparbanker och af de 34,039 Jandtkommunerna äro icke mer än 170 st. försedda dermed. — Ett annat skäl till de franska sparbanksbeloppens obetydlighet är reduktionen af den maximisumma, som kan stå på samma insättares namn: Genom en lag af 1835 bestämdes detta maximum till 3000 fres, hvilken bestämmelse hade till följd att depositionerna på tio år stego från 35 till 393 millioner. Men i stället för att erfara tillfredsställelse öfver detta resultat, kände regeringen oro för utsigten att hafva att i ett ögonblick af politisk kris utbetala en så stor summa, och maximum blef i följd deraf år 1845 bestämdt till 1500 fres. Under den kris, som blef en följd af 1848 års revolution blefvo de flesta sparbankerna nödsakade att suspendera sina betalningar och somliga att alldeles inställa sin verksamhet. Åsigten att sparbankerna voro en anledning till besvär för regeringen och till risk för deponenterna vann härigenom i styrka, och i stället för att reformera lagstiftningen lade man ännu flera band på sparbankernas utveckling och bestämde maximum för hvarje insättare till 1000 fres såsom det ännu är. Det är af intresse att härmed jemföra sparbankerna i Österrike, som utan all fara genomgått de vådliga kriserna 1848, 1866 och 1873. — Det är till likhet med det engelska och österrikiska systemet som man nu vill ha de franska sparbankerna, så att statens uppbördsmän och postförvaltarne skola kunna mottaga insättningarne, maximum höjas till 3000 fros, gifta gvinnor och barn få rätt att ii eget namn göra insättningar, men deremot uttagningar d vista reduceras till ett inskränktare belopp. Spekulationen på Londonoch Pariserbörserna sysselsatte sig under den sista veckan västan uteslutande med de turkiska fonderna, som allesammans stego på ett öfverraskande sätt, men isynnerhet var detta fallet med 5 9-obligationerna. Anledningen till denna hausse är framgången af det nya lånet i London, hvilket på en enda dag mer än fulltecknades. Det är likväl att anmärka, att denna hausse för de turkiska papperen är blott och bart beroende på en börsspekulation; det gäller nemligen att inkassera skilnaden mellan emissionspriset på det nya lånet och kursen på de gamla 5 2.obligationerna. Den verkliga och varaktiga stigningen å de turkiska papperen skall icke inträffa förr än detta lands regering på ett genomgripande och tillfredsställande sätt modifierat sin ekonomiska och finansiela förvaltning.