Äfviken gäldenär. Handlanden i Sunds! vall Israel Titefsky, som inför rådstufvurätten stått tilltalad för bedrägligt förfarande mot borgenärer, har från orten afvikit, och af sådan anledning är han nu efterlyst. (P. T.) Mordförsök. I tisdags kl. omkring 7 på aftonen, berättar Sydsv. Ddbl., aflossades ett skott mot lokomotivföraren på nedgående snälltåget, under det detta passerade förbi en med småskog beväxt sumptrakt mellan Tenhult och Forserum. Skottet träffade glasrutan på lokomotivskärmen och splittrade glaset, men gjorde i öfrigt ingen skada. Lokomotivföraren brydde sig ej om att stanna, men rapporterade vid framkomsten till stationen förhållandet. Vid eftersyn funnos märken efter flera grofva hagel på skärmen och den kraft, hvarmed skotten träffade, antyder att skytten befunit sig på mycket nära håll, så att attentatet ej gorna kan skrifvas på någon oförsigtig jägares räkning. Teaterkomiten i Helsingborg har beslutat att, sedan nu stadsfullmäktige, på antagliga vilkor, kostnadsfritt afstått teatertomten med derå uppförda byggnader åt ett blifvande teaterbolag, utfärda inbjudning till aktieteckningen. Företaget är beräknadt till 85,000 kronor och aktien till 100 kronor. I Kristiania har med stor högtidlighet aftäckts ett minnesmärke åt den utmärkte, sant nordiske kompositören Halfdan Kjerulf. — Insamlingen till ett minnesmärke åt Henrik Vergeland börjar taga litet mera fart. — En handelsdomstol skall upprättas i Kristiania; en sådan vore väl behöflig äfven på vissa ställen i Sverige. — Prof. L. Kr. Daa har återkommit till Kristiania efter ett längre besök i Finland, dit han begaf sig efter den arkeologiska kongressens afslutande i Stockholm. I norska pressen, eller åtminstone den del deraf som står på det a. k. folkpartiets sida, såsom t. ex. Dagbladet, föres en sällsam fejd i anledning af ett väckt förslag om, att Kristianias myndigheter skola med anledning af stadens 250-åriga födelsedag anslå en summa till resandet af en minnesstod åt Kristianias grundläggare, dåv. dansk-norske konungen Christian IV. Man synes icke vilja finna sig i, att Kristiania skall ha någon staty af en dansk kung på en offentlig plats. Man går ännu längre och fordrar, att sjelfva namnet Kristiania för Norges hufvudstad skall bortgå och det gamla Oslo i stället återtagas. Det går väl ändock icke så lätt att utradera fakta ur historiens blad. Danmark och Tyskland. Detta synes blifva under någon tid en stående rubrik i den egentliga pressens spalter, der allt större uppmärksamhet egnas åt frågan om den mellan de båda makterra inträdda misstämningen. Slesvigska bladet Dannevirke meddelar följade förteckning öfver de personer, som i år utvisats ur Slesvig, jemte orsakerna till utvisningen, hvilka onekligen äro bland de lumpnaste: D. 8 febr. utvisades hemmansegaren L. N. Melkersen Skaartofte på Als, derför att han som medlem at en i nordslesvigsk deputation varit tillstädes vid aftäckningen af Fredrik VII:s ryttarstaty i Köpenhamn och haft audiens hos konung Christan IX samt drottning Louise. — I början af mars Andreas Clausen af Österby, derför att han ej fylt sitt 17:de år, då han före den 6:äriga fristen i Wienfredens art. XIX opterade tör Danmark. Denna utvisning häfdes dock genast af regeringen i Slesvig. — D. 14 juni löjtnant R. Sörensen å Åbenrå för hans verksamhet som medarbetare i tidn. Freya. — D. 4 aug. kand. H. C. Bennetzen i Haderslev för hans medarbetarskap i Daunevirke. — D. 7 aug. tryckeriarbetarne A. Åndresen, P. Fremming och C. Knudsen i Sönderborg, derför att de arbetat på Dybbölpostens tryckeri, dock med vilkor att de skulle få qvarstanna i landet, om de toge arbete på ett annat tryckeri. — D. 20 aug. hemmasonen H. J. Jepsen i Branderup, derför att han d. 10 jan. varit tillstädes i en lokal, der val till riksdagen gjordes. — D. 26 aug. tryckeriarbetaren H. Petersen i Flensborg, derför att han arbetat på samma tryckeri, der Flensborg Avis trycktes. — D. 26 aug. hemmansegaren M. H. Thomsen i Raahede, derför att han till vidare befordring mottagit en mindre penningsumma till betäckande af Krygers omkostnader som ombud a tyska riksdagen. — D. 17 sept. bundtmakaren J. M. Mathiesen i Haderslov, efter 2 dagars fängelse, derför att han tagit en tysk fana från en pojke på gatan. Omvändelserna i England till katolicismen pågå som bekant i en allt mera tillväxande skala, Så hade England och Skotland år 1765 blott 60,000 katoliker; men re