neister, Adlersparre, Lind af Hagaby, Tamm, Mankell och Fahlander. Till kanslioch kameralbiträden vid reviion af etatsverket hafva antagits följande peronor: sekreterare: Bekreteraren m. m. M. Nordiadh; kamererara: kamereraren i statskontoret P, Håkansson; notarier: kgl. sekreteraren Th. Lidman och v. häradsh. C. E. Cervin ; kanslist: r. häradshöfd. H. Kolmodin; kameralbiträden: cammarskrifvaron F. J. D. Wibom och e. o. cammarskrifvarne J. A. Tranberg och H. Öhrztrömer. Depusation. Wadstena stads fullmäk tige beslöto d. 14 sistl. februari, att en deputation skulle afgå till hufvudstaden för att inför K. M:t och vederbörande departementschef tolka samhällets och ortens behof af, att der varande treklassiga elementarläroverk varder till fomklassigt utvidgadt, samt framställa anhållan om proposition derom vid nästa års riksdag. I anledning deraf uteågo stadsfullmäktige vid senaste sammankomst till ledamöter i nämnda deputation bankdirektören J. A. Holmberg, handlanden J. G. Stenberg, öfverläkaren L. M. Hjertstedt, elementarläroverkets inspektor kontraktsprosten W. Lidberg och riksdagsmannen i Andrakammaron J. Andersson i Häckenäs, jomte de af stadens innevånare, hvilka kunna vara benägna att till deputationen sig ansluta. I händelse någon af de här ofvan uppräknade personer ej är villig att uppdraget sig åtaga, utsågs telegrafkommissarien A. Wong till suppleant. Sökande till lektoratet i teologi och hebreiska vid Lunds högre elem.-läroverk voro vid tataliornas utgång i måndags e. o. bibliotoksamanuensen d:r A. Malmström och teol. docenten d:r och teol. kand. P. Eklund. Riksbankens metalliska kassa uppgick den 31 eisd. jnli till 31,610,220 kr. deraf 19,622.084 kr. i guld och 11,948,135 kr. i silfver; tillgången i andra valutor, hvarpå sedelutgifning får grundas, utgjorde 11,177,694 kr. Beloppet af utelöpande sedlar var 41,645,161 kr. och som utöfver bankens ofvannämda tillgågar sedelstockea får uppgå till högst 30 millioner, så uppgick beloppet af obegagnad sedelutgifningsrätt till 9,604,294 kronor. Riksgälds-kontoret och Höganäs stenkols-aktiebölag. Då rättegången mellan dessa båda, såsom tillkommen i följd af statsrevisionens hemställan och riksdagens beslut, har ett allmännare intresse, meddelar P. T. för i onsdags Luggude häradsrätts d. 22 eistl. juli deri gifna utslag, hvaraf tidn. förskaffat sig del och hvilket är af följande lydelse: -Genom de å kärandesidan i målet företedda handlingar finner häradsrätten det vara styrkt, att — sedan rikets ständer vid 1823 års riksdag beslu tit, att statsverkets fordran hos framlidne excellensen grefve Erik Ruuths sterbhus, till belopp af etthundra nittionio tusen femhundrasextio riksdaler banko, med derå löpande ränta, finge afskrifvas och till understöd för Höganäs stenkolsgrufvebolag på intressenterna deri öfverlåtas, mot vilkor, bland andra, att bolaget ombesörjde teckning och uppbörd af en fond, stor tvåhundra tusen riksdaler banko, som på föreskrifvet sätt skulle till grufdriften användas, och att bolaget skulle till staten erlägga: när stenkolsverket lemnade en vinst af minst 8 procent, en procent; då vinsten uppginge till tio procent, två procent, samt vid tolf procent och derutöfver, tre procent, hvarå bolaget, efter det nya aktieteckningen skett, borde afgifva sin förbindelse; — intressenterna såväl i gamla Höganäsbolaget som i det nya, hvilket af det äldre öfvertagit stenkolsverket, vid sammanträde inför berrar fullmäktige i rikägaldskontoret d. 20 maj 1829 antagit berörda för penningeunderstodets erhällande fastställda vilkor, hvarefter medlen, i den ordning rikets ständer vid 1829 års riksdag stadgat, blifvit till bolaget utlemnade, enligt vederborliga qvittenser af d. 23 maj 1829, d. 3 maj 1830 och d. 19 Mars 1833; och ehuru genom företedda utdraget af Höganäs stenkolsverks räkenskaper för åren 1830 till och med 1872 är utredt, att bolagets vinst under nio af dessa år uppgått till åtta procent och under tre år till tolf procent, i följd hvaraf den andel i vinsten, som statsverket sig förbehållit, skulle utgöra femtiofyra tusen riksdaler riksmynt, dock som k. förordn. d. 4 mars 1862 stadgar, att hvar, som hos annan eger fordran, skall. den genom stämning, lagsökning eller eljest skriftligen eller muntligen hos gäldenären krätva, eller tillkännagifva, inom tio år från den dag, fordringen tillkom, samt, derest fordringen ej är till betalning förfallen så tidigt, att den inom tio år kräfvas kan, gäldenären derom erinra, allt vid äfventyr att hafva sin talan mot gäldenären förloratt men det å kärandesidan icke är visadt, att riksgäldskontoret, efter 1829, då dess ifrågavarande fordran hos Höganäs stenkolsverk ostridigt tillkom, densamma hos svarandebolaget anmält, eller eljest sökt göra gällande förr, än genom den till direktionen för stenkolsverket d. 24 okt. 1872 aflåtna skrifvelse, och således ej ens inom tio är efter det åberopade 1862 års k. törordn. utfärdades; pröfvar häradsrätten, med ogillande af stämningspåståendet, rättvist svarandebolaget från riksgälds-kontorets ifrågavarande krat befria. Talan mot detta utslag kommer att af riksgälds-kontoret fullföljas till kongl. hofrätten öfver Skåne och Blekinge. . Telegrafkabel. Den mellan Skåne och Rugen nedlagda, Sverige och Preussen gemensamt tillböriga telegrafkabeln kommer att undergå reparation; för detta ändamål bar från Sverges sida tolegrafingeniören Forssman och från Preussen kojserliga tyska telegrafdirektionsrådet von Brabender sammanträffat I för att anställa förberedande undersökningar, Fastighetstaxeringar. Fastighetstaxeringarne i Norrköping för år 1873 uppgå till: Fast egendom, för hvilken bevillning erlägges: å jordbruksfastighet 566,500 och å annan fastighet 23,226,900 kr. Egendom, fri från bevillning: statens 442,650 och menigheters m. fl. 1,685,500 kr. — För innevarande år utgör, enligt taxeringskommittns beslut, taxeringsvärdet å fastigheter, för hvilka be— ——