AÅ aom, vill halva Jeruvägen dragen rakt på Storsjön; en alldeles ny I k påränkt: från Hybo tiil 3 vi, meninugarune barom äro et 3 Ifva Norrland, hade detta fört nämde herrar att dels personligen studera de okala storhähandena, dels ock inhamta opinionen i denna för vår provins så ytterst maktpåliggande fråga. För att under hr s det Bergströms alltför korta vistelse i vårt samhälle få tillfälle att betyga honom sin stora erkänsla för den dugliga och för fosterlandet så hedrande verksamhet, som hr Bergström på sin upphöjda plats i staten utötvar, och på samma gång bereua sig nöjet af ett personligt umgänge och tankeutbyte i flera för vår provins vigtiga frågor, bade åtskilliga samhällsmedlemmar inbjudit statsradet Bergström och otverste Beijer till middag å Tivoli sistl. torsdag kl. 3. Densamma egde rum under en synnerligen auimerad sinnesstämning och vid deserten föreslog häradshotding af Sandeberg, i egenskap af t. f. borgmästare, skålen för H. M:t konungen, och beledsagades den af fanfarer och kunglig salut, Häresster uppträdde stadsfallmåktiges ordförande rektor Berggren och föreslog en skål för den ena hedersgästen statsrådet Bergström, tolkande i väl valda ord hr B:s stora och gedigna förtjenster om fosterlandet och särskildt Norrland, då hr B. vid 1873 års riksdag framlade proposition om stambanans fortsättande upp till våra på jernvägar hittills så blottade bygder. I det svar, som br Bergström härpå afgaf, yitrade talaren, det han satte högt värde på sina meaborgares erkänsla, tilläggande för sin del, att denna känsla borde vara rådande hos hvarje offentlig man Men, fortsatte talaren vidare, oaktadt jag förenat mitt namn med beslutet om stambanans dragning genom Norrland, kan eller vill jag ej då ensam tillskrifva mig äran devaf. Många högst vigtiga faktorer hafva dervid samverkat och härvid bör ej glömmas, att H. M:t konungen med synnerligt intresse omfattat denna fråga, och tidpunkten for den sammas goda lösning har ock varit särdeles lycklig, då statens finanser kanske aldrig tillförene befunnit sig i ett mera blomstrande skick än under de senast flydda åren. Dertill hade ock bidragit den goda, sannt fosterländska och upphöjda anda, som besjälat våra riksdagsmän. Öch i hopp att denna jernväg7, slutade talaren, snart måtte se sin fullbordan, föreslår jag en vålgangsskål för Sundsvall och dess innevånare.s Härefter följde en at fil doktor Axell i särdeles vältaliga och anslående ord föreslagen skål för öfverste Beijer. Då Susdsvalls—Torpshammars jernvägsbolag är 18707, yitrade bland annat talaren, till K. M:t ingaf ansokan om koncession för denna jernvags anläggande, så hade kongl. vägoch vattenbyggnadsstyrelsen i inforsradt utlåtande deostill asstyrke bitall: Denna åtgärd hade nämnda styrelse motiverat dermed, att stora anslag för ästadkommande af Bräcke—Sunds-. valls kommunikationsled redan hade blifvit beviljade och, då densamma kunde fullt motsvara tidens och ortens behof, så borde, derest: något afseende skulle den gjorda ansökan fästas, detta då endast afse iernvägslinien Sundsvall-—Nedansjö. Det var då ej godt att på gissningaraes vidsträckta fält kunna förutse eller ana till koncessionens öde, om ej jernvägsstyrelse., hvars yurande i denna fråga ätven blifvit infordradt, haft till chef en man, som egde en mera öppen och klar blick för landets sanna bästa och ortens bedof och som visste att i denna sak göra sin stämma hörd och denne man var hr öfverste Beijer, hvilken i jernvågastyrelsens utlåtånde, i motsats till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen, på det kraftigaste förordade den gjorda koncessionen med den påsöljd, som I m. h., hannen. Detta är, om ock alltiör sg pphändigt ätergifvet, hufvudinnehållet af hr Axells alKonung Georg af Hannover ligger farligt sjuk i Wien, En böld, som för vägra dagar sedan opererades, tyckes hafva tagit en elak vändnmg och företer oroande sympromer. Prygeletrasset. På arbetsirrättningen i Bergen skulle hä omdagen en af deliqventerna? derstädes, hvilken visat sig uppstudsig, voderbörligen tuktas med prygel. Astraffningen försiggick i närvaro af en läkare; men då fången, hvars hander voro bundna, efter utståndet straff frigafs, var han död. 8 D:r Schiicmann, den förmente upptäckaren af Pr:i-mos-kanen, bar af grekiska regoringen utverkar tillåtelse för eig att få på egen bekostnad redrifva det stora fyrkantiga tornet på Akropolis i Athen, kändt under namnet Veust an-ka Tornet, hvilket tyckes hafva bygts i 14:1e århundradet. Det upptager 1,600 dv.-i0 af Propylesrna och utgöres af stora fyrkamiga block af marmor eller vanlig sten från åtsaull ga gamla monumenter på Akropolis och Harodes Atticas teater. Genom detta toros nedrifning, som kommer att kosta 465 p. sterl., gör d:r Schliemann vetenskapen en sor tjenst. ty han skall derigenom hb i dagen de intressantaste delarna af Peopysworna och han skall med säkerhet påtraffa en mängd intressanta mskriptioner, hvilka ban har rätt att under tre år offentliggöra. Arbetet påbörjades d. 2 d:s till stor glädje för albenarne, men till sorg för de tusentals uglor, af hvilka tornet bebos. Men, säger d:r Schliemarn, det är omöjligt stt vara alla till lags här i verlden. Garibaldi och Petrarca, I anledning af Petrarcafeston, som firades d. 18 d:s i Avignon, hade Garibaldi tillskrifvit general Bordone ett bref, hvari han, efter att ha återgifvit en kuplett af skalden emot pålvedömot, såsom bevis på Petrarcas anti-prestörliga sinnelag, yttrar följande: Petrarca är, liksom Dante, onekligen en af de kraftigaste af de store piouierer, som undergräfde grundvalarne till denna vidunderliga vidskepelsens byggnad. vid en tid då inqvisitorer af alla slag stekte menniskokött med lika mycken ifver som kannibalerna på Karaibiska Öarue. De mån, som banade väg för den stora iranska revolutionen, som verlden har att tacka för den odödliga förklaringen om menniskans rättigheter: Voltaire, Diderot, dAlembert och hela denna plejad af jättar, skulle helt säkert blygas öfver att till ettertoljare ha dem, som i dag äro upphof till mensklighetens missöden; men framför dessa ärorika förelöpare för mensklig frigörelse och tillsammans med dem kunua vi med full rätt ställa Lauras sångare och under hans auspicier sammanfoga som en antites till klerikalismen nationernas brödraskap, isyunerhet Frankrines och Italiens hvilka äro bestamda att skola vandra tillsammans på civilisationens bana t Eldsvådor. Förliden torsdag hemsöktes London at ej mindro än 15 eldavådor. Vid en af dem förstördes ej mindre än 35,000 gallons kreosot. Etdsvådan i Chicago. Om denna föreligga nu närmare telogeafiska meddelanden. Som bekaut, liggor Chicago på Michigansjöns 2 A. J AA: U4 oc